21 november

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Måndagsmöte på Uppdrag granskning i Göteborg.

Måndagsmöte på Uppdrag granskning i Göteborg. (foto: Mats Carlsson-Lénart)

Publicerad 25 april 2017 07:00 - Uppdaterad 3 maj 2017 11:02

UG: "Pressen på oss ökar ständigt"

Som en motpol till fake news har den undersökande journalistiken stark medvind. Samtidigt pressas Uppdrag granskning allt mer, inte minst av dem som blir granskade.

– Men det är bra, hävdar UG-chefen Nils Hanson.

Det är måndag morgon i SVT:s hus i Göteborg. På Uppdrag gransknings redaktion börjar veckan med måndagsmötet där hela redaktionen samlas.

I mötesrummet i Göteborg är det ett drygt 10-tal personer närvarande och via videolänk medverkar ytterligare redaktionsmedlemmar, bland andra programledarna Janne Josefsson och Karin Mattisson som är på resa och den grupp av UG-reportrar som är baserade i en lokal i Stockholm, bland andra Fredrik Laurin och Joachim Dyfvermark. Och från en extern lokal i Göteborg deltar ett annat reporterteam; Lars-Göran Svensson och Ali Fegan.

Nils Hanson, UG:s chef sedan 2003 leder mötet som går i ganska rappt tempo.

– Vi har en intressant blixtdemo idag, så bra om vi kan klara av våra punkter någorlunda snabbt.

Dynamisk ledare! Nils Hanson, UG-chef sedan 2003. (foto: Mats Carlsson-Lénart)

Dynamisk ledare! Nils Hanson, UG-chef sedan 2003. (foto: Mats Carlsson-Lénart)

Förtalskurs

Blixtdemon är ett litet miniseminarium där UG-medarbetarna ska förkovras i för dem relevanta ämnen och frågor.

– Det kan vara om allt möjligt som kan utveckla vår journalistik: juridik, etik, teknik och metod, förklarar Nils Hanson. 15 minuter!

När Vipåtv besöker UG är det bolagsjuristen Jens Karlsson som, via videolänk från KH i Stockholm, pratar om kriterierna för förtal.

Bolagsjurist Jens Karlsson berättar om förtal på UG:s ”Blixtdemo”.

Bolagsjurist Jens Karlsson berättar om förtal på UG:s ”Blixtdemo”. (foto: Mats Carlsson-Lénart)

– Det är inte ovanligt att den vi granskar hotar med stämning för förtal men vi har faktiskt inte hamnat i domstol en enda gång sen jag började, säger Nils Hanson som utöver redaktionschefsskapet är UG:s ansvarige utgivare.

Bakgrunden till det är inte minst den rigorösa faktakoll som UG-reportagen genomgår inför publicering och det transparenta arbetssätt som präglar Uppdrag granskning, saker som Hanson successivt infört under sina 14 år på redaktionen.

Marianne Westman är biträdande chef för Uppdrag Granskning.

Marianne Westman är biträdande chef för Uppdrag Granskning. (t.v. skymtar digitala redaktören Frida Johanson). (foto: Mats Carlsson-Lénart)

Line by line

Efter måndagsmötet börjar UG-vardagen som på ytan tycks ganska stillsam. Det är tyst i den rymliga redaktionen och inte så många medarbetare syns till. Men skenet bedrar, reportageredigeringar och inspelningar pågår, likaså olika mindre möten i huset.

Efter en stund dyker reportrarna Ali Fegan och Lars-Göran Svensson upp. De ska sätta sig i ett långt möte med redaktörerna Marianne Westman och Peter Bagge. Rad för rad ska manuset till deras senaste UG-reportage gås igenom. Det handlar om sexuella övergrepp mot barn inom det katolska ultrakonservativa brödraskapet SSPX.

– Med tystnad och lögner skyddas prästerna på barnens bekostnad, säger Fegan och Svensson.

Manus till varje UG-rep granskas rad för rad innan det sätts.

Manus till varje UG-rep granskas rad för rad innan det sätts. Fr.v. Peter Bagge, Ali Fegan, Lars-Göran Svensson och Marianne Westman. (foto: Mats Carlsson-Lénart)

Line by line är verkligen just precis vad det låter – varenda ord, mening, sammanhang och eventuell underton vägs på guldvåg, innan reportaget speakas och slutmixas.

Peter Bagge studerar länge några rader i manuset.

– Det som ni klippt ut och har med av den intervjuade personen här, i vilket sammanhang säger han egentligen det? Vad säger han före och efter?

”I vilket sammanhang säger den intervjuade detta?” Djävulens advokat Peter Bagge frågar ut reportern Ali Fegan.

”I vilket sammanhang säger den intervjuade detta?” Djävulens advokat Peter Bagge frågar ut reportern Ali Fegan. (foto: Mats Carlsson-Lénart)

Reportrarna får förklara och även spela upp hela sjoket ur råmaterialet för Peter Bagge, innan genomgången kan fortsätta.

På bordet ligger en påbörjad chokladkaka och det står även en skål med bilar. Det kan nog behövas. Ett långt UG-reportage kan ta åtskilliga timmar att ”l-b-l:as”.

LLars-Göran Svensson har varit med sen UG startade 2001.

Lars-Göran Svensson har varit med sen UG startade 2001. (foto: Mats Carlsson-Lénart)

Inte självklart

Nils Hanson, ville införa rad-för-rad koll av reportagen redan när han kom till SVT och UG för många år sen men stötte då på motstånd.

– Reportrarna på den tiden var emot det. Kanske kände dom sig ifrågasatta, säger Nils Hanson.

En granskning av SVT-kollegerna på Mediemagasinet 2004 förändrade reportrarnas inställning. Det numera nedlagda mediegranskande programmet avslöjade allvarliga brister i tre UG-reportage. Reaktionen efteråt blev hård. Det ställdes till och med krav krav på nedläggning av programmet. I det kritiska läget var det inte svårt att få reportrarna att inse vikten av line by line som kräver att reportrarna ska styrka sina uppgifter.

– Man ska inte bara acceptera att en reporter säger ”det vet jag” utan faktiskt kräva verifikat, understryker Nils Hanson.

Nyckelperson! Hans Peterson Hammer sovrar bland alla tips och idéer som kommer in till UG-redaktionen.

Nyckelperson! Hans Peterson Hammer sovrar bland alla tips och idéer som kommer in till UG-redaktionen. (foto: Mats Carlsson-Lénart)

Tiotusen tips

Mitt i redaktionen sitter intaken Hans Peterson Hammer. Han är relativt ny på redaktionen men de fem guldspadarna som dinglar ovanför hans bord skvallrar om att han är en mycket erfaren grävare.

– Jag jobbade i många år här intill, på gamla Västnytt. Som planerare och även arbetsledare för många gräv. Spadarna fick jag av Nyheter Väst när jag slutade, för att de tyckte att jag varit med och vunnit dom. säger Hans.

Han är bland annat ansvarig för att gå igenom tipsflödet som kommer in.

– Vi får nånstans mellan fem- och tiotusen tips per år! Då talar jag om det rena tipsflödet, i mejl, telefon, TV-leaks och brevpost. Några av tipsen, kanske en handfull blir det TV av.

Uppdrag granskning-redaktionen.

Uppdrag granskning-redaktionen. (foto: Mats Carlsson-Lénart)

2 veckor eller 3 månader

Hur lång tid tar det då att göra ett UG-reportage, från idé och beslut till publicering

– Ett normalt UG tar tre månader, varav de sista tre-fyra veckorna är redigering. Men vi har varit nere på 2-4 veckor, ren produktion. Framförhållningen är lång. Jag har en planering in i 2018. Men verkligheten ser ofta annorlunda ut än kartan.

När reportrar, producenter och intake tycker att ett uppslag kan bli ett UG-reportage kallas till ett startmöte, förklarar Hans Peterson Hammer.

– Vi har en mall som teamen skall fylla i. Den viktigaste frågan är här att tydligt identifiera om den miniminivå vi kan lova, lever upp till vad man kan kräva av ett Ug. Alltså det vi utifrån kända omständigheter vet kan levereras. Når vi inte dit så skrotar vi eller jobbar upp idén, säger Hans Peterson Hammer.

Reportern Jesper Henke visar utrustning som UG-medarbetarna jobbar med.

Reportern Jesper Henke som arbetar med ”Kommungranskaren” visar utrustning som UG-medarbetarna jobbar med. (foto: Mats Carlsson-Lénart)

Vidare spridning

Tidigare var Uppdrag granskning dels ett tämligen renodlat broadcastprogram, dels en ganska sluten enhet inom SVT som inte hade så mycket kontakt med andra redaktioner. Men på senare år har det ändrats – digital publicering, spridning och publikdialog online har blivit en självklar del av UG, liksom även spridning av material genom andra redaktioner.

– Vi diskuterar olika sätt att dela med oss till resten av SVT. Och vi har också några sådana exempel på senare tid, där primärpubliceringen av UG-scoop blir nyheterna - till exempel historien om skatteverkets chef Ingemar Hansson, säger Hans Peterson Hammer.

Mot nästa möte. UG-chefen Nils Hansons dag är hektisk.

Mot nästa möte. UG-chefen Nils Hansons dag är hektisk. (foto: Mats Carlsson-Lénart)

Aktiv chef men fria team

Nils Hanson, som började journalistkarriären på ett par av Växjös mindre tidningar på 1960- och 70-talen, är inte den administrativa typen av chef som sitter på sitt rum och låter andra sköta det rent dagliga. Hans dag är intecknad av olika möten och däremellan inte minst spontana samtal med enskilda medarbetare.

Vipåtv följer med honom på ett ”mittmöte” där ett reportageteam som arbetar med ett projekt ska redogöra för vilket material de har och hur den ursprungliga idén utvecklats eller kanske förändrats.

– Våra reportageteam får arbeta väldigt fritt och de har ingen redaktör som dagligdags leder, coachar och kollar dom. Så därför är mittmötet ett viktigt tillfälle, inte minst för mig, att se hur ett projekt rullar på, säger Nils Hanson samtidigt som hans mobil ringer.

”Mittmöte” om ett UG-reportage under produktion.

”Mittmöte” om ett UG-reportage under produktion. De flesta medverkar via länk. T.h. projektledare Nils Hanson och UG:s digitala redaktör Frida Johanson. (foto: Mats Carlsson-Lénart)

”Var rädd om casen!”

I mittmötet deltar några personer på videolänk, bland andra reportern Anna-Klara Bankel som för dagen är i Sundsvall, reportern Lars Hogéus och fotografen Emil Larsson.

På plats i mötesrummet i Göteborg finns förutom Nils Hanson, även digitala redaktören Frida Johanson och från L-b-l-mötet tidigare känner jag igen Peter Bagge.

– Jag agerar ”djävulens advokat” och min uppgift är att blotta svagheter i projektet, säger han.

Repet i fråga handlar om utsatta människor som utnyttjas i Sverige. Teamet berättar att de redan filmat ganska mycket men det finns en hel del luckor, det saknas vissa perspektiv och terrängen är allmänt ganska svårjobbad, vilket förstås är mer regel än undantag för UG.

”Är casen införstådda med vad deras medverkan innebär?”

”Är casen införstådda med vad deras medverkan innebär?” (foto: Mats Carlsson-Lénart)

– Jag undrar över de människor ni intervjuat, era ”case”. Är de verkligen införstådda med vad det kan innebära för dem att medverka? Är ni säkra på det? Kanske ska jag åka och träffa dem?, säger Nils Hanson.

Lugna men utsatta

Ute i UG-landskapet hittar jag ett av redaktionens sju reportageteam som är i planeringsfasen av ett rep.

– Vi ska börja filma i morgon, säger Henrik Bergsten och Lina Makboul som båda varit UG-reportrar i ett 10-tal år.

De vill inte berätta så mycket om projektet de är inne i, men det är inte ofarligt och det omfattar kontakter med den undre världen.

– Vi hade ett säkerhetsmöte idag för att med SVT:s expertis gå igenom det vi ska göra och hur vi ska agera, säger dom.

Reportageteamet Henrik Bergsten och Lina Makboul granskar bland annat företeelser i samhällets utkanter

Reportageteamet Henrik Bergsten och Lina Makboul granskar bland annat företeelser i samhällets utkanter. (foto: Mats Carlsson-Lénart)

Lina och Henrik gör ett lugnt och harmoniskt intryck men de vittnar om att det bara blir svårare och tuffare att jobba med undersökande journalistik

– Just att få folk att ställa upp och medverka. Allt oftare får vi frågan ”Vad tjänar jag på att vara med?” Ja vad ska man egentligen svara på det, säger Lina Makboul.

Henrik och Lina har vant sig, både vid att det ibland helt oväntat kan bli hotfullt i en inspelningssituation och vid kränkande och hotfulla kommentarer i sociala medier efter att deras reportage publicerats.

– Men jag tycker vi har bra stöd här i redaktionen, säger Henrik Bergsten.

Reporter Henrik Bergsten och projektledare Nils Hanson. T.h.med ryggen mot kameran Lina Makboul.

Reporter Henrik Bergsten och projektledare Nils Hanson. T.h.med ryggen mot kameran Lina Makboul. (foto: Mats Carlsson-Lénart)

Ökad press positivt

Vid sin arbetsplats i UG-landskapet står Nils Hanson och talar med någon i telefon. Det är någon intresseföreträdare som är kritisk till något som sagts eller visats i ett program. Men han verkar inte vara typen som slår ifrån sig eller höjer rösten, utan bemöter sina kritiker med fakta, argument och saklighet.

Nils Hanson pratar i telefon.

”Jag hör vad du säger men allt vi publicerat är noga dokumenterat!” Nils Hanson i samtal med någon motpart. (foto: Mats Carlsson-Lénart)

–Den digitala utvecklingen innebär en ständigt ökande press på oss att vara transparenta, korrekta och rättvisa i vår journalistik. "Crowd-checkiers" blir en allt större maktfaktor samtidigt som makthavare som vi granskar fått egna publicistiska verktyg för att ge en motbild. Det blir exempelvis allt vanligare att vårt program bemöts med en motfilm eller andra typer av publiceringar på webben där vår granskning ifrågasätts. Detta är en utveckling som är bra för oss. Den gör vår journalistik vassare, avslutar Nils Hanson.

Fakta Uppdrag granskning:

Grundat: januari 2001 när Reportrarna, Striptease och Norra Magasinet slogs ihop.

Säsong: september-april (39 program 2016-17).

Tillhör: SVT Samhälle, Göteborg sedan 2004.

Antal medarbetare: ca 30 varav 14 reportrar som utgör 7 reportageteam.

247.e602927b0367954b71afe602927b0367

8 gillar detta

Prenumerera


Prenumerera på Vipåtv:s nyhetsbrev här:
Namn
E-postadress

Vipåtv

SVT:s interna nyhetstidning sedan 1991.

Webbadress: vipatv.svt.se

Twitter: @svt_vipatv

Adress: Vipåtv, SVT, KH-BVP

105 10 Stockholm

Kontakt

Redaktör: Charlotta Lambertz

E-post: vipatv@svt.se

Ansvarig utgivare: Sabina Rasiwala, kommunikationsdirektör