19 november

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Magnus Faxén

Magnus Faxén, 86 år (foto: Mats Carlsson-Lénart)

Publicerad 21 november 2016 07:00 - Uppdaterad 26 november 2016 16:45

- Jag var SVT:s förste chef

Under denna jubileumsvecka då SVT firar 60 år, gör Vipåtv en tillbakablick och har intervjuat SVT:s alla tidigare VD:ar om deras tid på SVT - och vilka frågor som var viktigast.

Vi börjar med SVT:s förste chef: Magnus Faxén.

 

Samma år som dagens SVT föddes – 1956 – började den unge reportern Magnus Faxén arbeta i företaget som då hette Radiotjänst. 22 år senare åtog sig Magnus motvilligt uppgiften att bli den förste VD:n för det självständiga Sveriges Television.

Magnus Faxén är en internationellt inriktad person som bott uppåt 20 år av sitt långa liv utomlands, först som utrikeskorrespondent för SR och SVT, senare som diplomat.

Men relativt få minns idag att Magnus Faxén var det ”fria” SVT:s förste chef, 1978-81, medan däremot många kommer ihåg Sam Nilsson som i 16 år ledde bolaget på 1980- och 90-talen.mot många kommer ihåg Sam Nilsson som i 16 omlands, först som utrikeskorrespondent för Sår ledde bolaget på 80- och 90-talen.

– Jag blev erbjuden jobbet och fick en ganska kort betänketid, säger Magnus Faxén när Vipåtv närmare fyra decennier senare träffar honom i hans vackra våning på Östermalm i Stockholm.

Han är född 1930 och ursprungligen från Uppsala. 1956 började Faxén på gamla Radiotjänst, samma år som företaget även började sända television.

– Men då var jag inte inblandad i TV-produktionen utan arbetade med radionyheter på utlandsprogrammet, minns Magnus Faxén.

Allt började i Dalom

Men sina allra första journalistjobb hade han redan på 1940-talet när han under några somrar vikarierade på en liten tidning i Falun.

– Dalpilen hette den. Det var visserligen en uråldrig tidning men dom hade i alla fall en bil och jag kunde åka kors och tvärs i Dalarna och bevaka olika händelser. Det var en rolig tid, minns Magnus Faxén.

Magnus Faxén 1960

Magnus Faxén 1960

Till krigets Kongo

Ett tiotal år senare hade han bytt Gagnef, Grängesberg och Gesunda mot betydligt mer avlägsna platser.

– Efter några år på utlandsprogrammet kom jag till Ekot och hamnade där på utriket. Det var kring 1960 och det hände mycket i Afrika. De franska kolonierna blev fria och i det före detta Belgiska Kongo utbröt inbördeskrig.

– Jag gjorde flera resor till Kongo under den oroliga tiden. Det var ingalunda ofarligt och kulorna ven i luften. Bland annat mötte jag det fria Kongos förste president, den unge Patrice Lumumba, minns Magnus Faxen.

Såg svensk attack

Samtidigt som han lämnade sina telefonrapporter från Kongos huvudstad Leopoldville födde hustrun Marianne parets första barn hemma i Sverige.

– Ekochefen Per Persson tyckte det var tokigt att jag skulle behöva stanna kvar där nere när jag precis blivit pappa och därför fick jag åka hem, berättar Magnus Faxén.

Men det blev fler resor till Kongo och i slutet av 1961 blev han vittne till hur svenska stridsflygplan under FN-flagg från attackerade en byggnad i landets huvudstad.

– Flygande Tunnor från Sveriges flygvapen deltog i strid och de anföll posthuset i Elisabethville som var utbrytarrrepubliken Katangas huvudstad. Antagligen för att slå ut telekommunikationerna. Jag såg det från mitt hotell, minns Magnus Faxén.

Magnus Faxén 1978

Magnus Faxén 1978

Blev korre

Han rapporterade även om Algeriets frigörelse, bl a om den märkliga kuppen där franska generaler försökte ta makten över det som då var en stor fransk provins i Nordafrika.

Senare under 60-talet blev Faxén SR:s korrespondent i Paris, där han bodde med sin familj under några år. Det var under tiden när general De Gaulle styrde Frankrike på ett sätt som kanske lite påminner om Putin i Ryssland idag.

– Paris var också en bra stad att fortsatt hålla koll på Afrika, som ju blivit lite av min specialitet.

Rapport-pionjär

Det stora klivet till TV tog Magnus Faxén vid 39 års ålder, år 1969. Sveriges andra TV-kanal skulle startas och så även ett nytt nyhetsprogram. Rapport som sändes för första gången den 5 december 1969.

– Vi höll på att provsända länge men det gick inte så bra. Det var väldigt få i redaktionen som kunde detta med TV. Som tur var fick vi lite hjälp från de som jobbade med gamla Aktuellt som skulle läggas ner, minns Magnus Faxén.

Även under Rapport-tiden reste Faxén flitigt. Ett av de värsta uppdragen var att bevaka inbördeskriget i Jordanien, under ”svarta september” 1970 där tusentals människor låg sårade på Ammans gator. Även Faxéns kollega, fotografen Olle Ohlsson, träffades av en kula när han filmade.

Efter ett par år på utriket i den nya redaktionen blev Magnus Faxén korrespondent i Washington där han förutom att täcka presidentvalet 1972 även fick rapportera om de första skeendena i Watergate-affären, som senare ledde till president Nixons avgång.

Magnus Faxén 1981

Magnus Faxén 1981 (foto: SVT)

Blev chef

Hemma i Stockholm igen jobbade Magnus Faxén ett par år som chef på dåvarande TV2:s faktaredaktion.

– Det var en rätt besvärlig period. En del av medarbetarna var mer upptagna av att göra revolution än program. De hade aldrig riktigt tid att jobba, minns Faxén.

År 1974 befordrades han till biträdande programdirektör för ljudradion – detta var ju fortfarande då även nuvarande SVT låg under SR.

– Jag tyckte det var skönt att komma tillbaks till radion, säger Magnus Faxén som också, enligt tidningsklipp från den tiden vare en populär chef.

Magnus Faxén

Sveriges Radio omorganiseras den 1 juli 1978 till fyra programbolag under ett moderbolag. "Sveriges Radios koncernchef Örjan Wallqvist med några av de nya bolagscheferna. Fr.v. Magnus Faxén - chef för Television AB som har 3.000 anställda, TV 1-chefen Sam Nilsson, TV 2-chefen Oloph Hansson, Wallqvist själv, Britt-Marie Bystedt - chef för Riksradio AB 1.300 anställda, Torsten Byggdal - programdirektör riksradion. Övriga enhetschefer är Nils-Petter Lindskog i Sveriges Lokalradio AB (620 anställda) och Börje Dahlqvist i Sveriges Utbildningsradio AB (350 anställda)."

SVT mot sin vilja

Och när Sveriges Radio, på den dåvarande borgerliga regeringens initiativ, skulle styckas upp i olika bolag 1978 så nämndes Faxén först som en stark kandidat till vd-posten för det nya riksradiobolaget. Men det skulle bli Sveriges Television som vd-erbjudandet till Magnus Faxén gällde. En dag blev han uppkallad till radiochefen Otto Nordenskiöld och fick ett dygns betänketid.

I de intervjuer Magnus Faxén gav efter att ha utsetts sa han bland annat att svensk TV var massivt tråkig och att han ville satsa på mer humor.

–Jag tror vi har behov av att skratta framför TV:n då och då, sa Faxén till Arbetet i juli 1978 och tillade att den irländske komikern Dave Allen var hans egen favorit.

Men i själva verket var han inte alls entusiastisk inför uppgiften att leda det nya TV-bolaget, Sveriges Television.

– Jag kände ingen åstundan alls för detta. Men jag tog jobbet i alla fall. Och försökte göra så gott jag kunde, säger han, nu 38 år senare.

Magnus Faxén i Washington.

Magnus Faxén i Washington. (foto: TT)

Gick till UD

Så SVT hade under sina första knappa tre år som självständigt företag en lätt motvillig chef som kämpade med viljestarka kanalledningar och en ibland delvis oförstående styrelse. Allt i en tid då nya utmaningar som t ex konkurrens från satellit-tv, kabel-tv, hemmavideoapparater och annat började dyka upp vid horisonten.

På våren 1981 hade Magnus Faxén fått nog. I samband med en konferens i Ronneby meddelade han SVT:s förste styrelseordförande Lennart Sandgren att han inte ville förlänga sitt treårsavtal som VD.

– Strax efter fick jag ett samtal från dåvarande utrikesministern Ola Ullsten som undrade om jag inte ville bli presschef på UD. Det tyckte jag lät intressant. Jag hade ju träffat många ambassadörer och andra diplomater under min karriär och visste precis hur de jobbade, säger Magnus Faxén.

Magnus Faxén

Magnus Faxén i sin vackra våning på Östermalm i Stockholm. (foto: Mats Carlsson Lénart)

Utsikt över Kartago

Efter några år sändes han själv ut i världen som diplomat, först till New York där han var generalkonsul under några år i mitten och slutet av 1980-talet och senare som ambassadör i Tunis, där han bland annat vid flera tillfällen träffade PLO-ledaren Yassir Arafat.

–I Tunis trivdes jag väldigt bra och vi bodde i ett enkelt men mycket bra residens uppe på höjderna ovanför staden med utsikt ända bort till det antika Kartago, minns Magnus Faxén.

1995 avslutade han sin långa karriär och nu har han varit pensionär i mer än 20 år.

– Men mina decennier i SVT och SR känns, trots alla minnen, ganska långt borta. Det är nästan aldrig jag träffar någon från den tiden, säger Magnus Faxén.

Sam Nilsson: "Vi får inte drabbas av flathet"öppnas i nytt fönster

Maria Curman, Christina Jutterström och Eva Hamilton - kvinnorna som tog SVT in i nya tidenöppnas i nytt fönster

Vd Hanna Stjärne: "Centralt för SVT att bidra till att alla blir mer nyfikna och insatta"öppnas i nytt fönster


Magnus Faxén:

Född; 1930 i Uppsala

Karriär; journalist inom pressen 1948-56, i Radiotjänst/SR/SVT 1956-81, UD 1981-95.

SVT:s VD: 1978-81

247.e602927b0367954b71afe602927b0367

10 gillar detta

Prenumerera


Prenumerera på Vipåtv:s nyhetsbrev här:
Namn
E-postadress

Vipåtv

SVT:s interna nyhetstidning sedan 1991.

Webbadress: vipatv.svt.se

Twitter: @svt_vipatv

Adress: Vipåtv, SVT, KH-BVP

105 10 Stockholm

Kontakt

Redaktör: Charlotta Lambertz

E-post: vipatv@svt.se

Ansvarig utgivare: Sabina Rasiwala, kommunikationsdirektör