15 november

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Debatt om Panamadokumenten.

Diskussion om Panamadokumenten på Kulturhuset. Medverkade gjorde Joachim Dyfvermark, Sven Bergman, Frederik Obermeier, Helena Bengtsson som alla var en del av arbetet. Moderatorn var Svante Wayler.(foto: Per Westergård)

Publicerad 9 november 2016 07:00 - Uppdaterad 10 november 2016 21:03

Solidaritet mellan kollegor gjorde Panama-granskningen möjlig

Hur hanterar man 11 miljoner ostrukturerade dokument var en av frågorna när arbetet med Panamadokumenten diskuterades på Kulturhuset i Stockholm i början av november.

Men även de moraliska överväganden som ställs på sin spets när man bluffar en regeringschef eller mörkar för sina kollegor.

Avslöjandet att rika personer världen över, ofta i maktens närhet, bedrev ljusskygga affärer med hjälp av advokatfirman Mossack Fonseca i Panama är ett av historiens verkligt stora journalistiska scoop.

Vägen till publicering var dock både lång och besvärlig. Dels för att det material som Frederik Obermaier och Bastian Obermayer fick från en hemlig läcka var för stort för att de skulle kunna hantera det på egen hand, och dels för att sprängkraften i materialet var av sådan dignitet att det hotade deras eget företags överlevnad.

Diskussion

Hur det arbetet gick till, men än mer om vilka journalistiska överväganden som gjordes på vägen till publiceringen var temat för en diskusson på Kulturhuset nyligen.

Arrangör var Wyler förlag som förutom att bjuda på en intressant diskussion inför en stor publik även ville sälja Frederik Obermaier och Bastian Obermayers bok "Panamadokumenten - berättelsen om historiens största läcka".

Frederik Obermeier, Helena Bengtsson och moderator Svante Wayler.

Frederik Obermeier, Helena Bengtsson och moderator Svante Wayler. (foto: Per Westergård)

"Intresserad av uppgifter?"

Hela den osannolika historien bakom avslöjandet börjar med att Bastian Obermayer en kväll får en fråga via mejl. Den är kort: "Intresserad av uppgifter? Jag delar gärna med mig".

– Svaret blev ja och vår första reaktion när vi fick tillgång till de 11 miljoner dokumenten var; Wow. Och i nästa andetag; Woooow - Herre Gud! Sen var det inte så kul längre, vi var allt för ostrukturerade för att hantera en så stor mängd dokument. I början klickade vi bara runt utan att få ut särskilt mycket.

I det läget fattade de ett avgörande, men även ovanligt beslut. De bjöd in kollegor verksamma inom det internationella journalistnätverket "The International Consortium of Investigative Journalists" (ICIJ) att vara med i arbetet.

ICIJ är en exklusiv organisation som det inte går att söka medlemskap i utan som man måste bli inbjuden till och som har 190 medlemmar i 65 länder. I nästa steg var 400 journalister på 80 medieföretag världen över involverade i granskningen.

Många hade kommit till Kulturhuset för att lyssna.

Många hade kommit till Kulturhuset för att lyssna på diskussionen. (foto: Per Westergård)

Minsta misstag - ett hot

– Att dela med sig av material är inte det första man tänker på som journalist och därför bör vi alla erkänna deras storhet och klokskap när de bestämde sig för att göra just det, menade Joachim Dyfvermark från SVT som tillsammans med Sven Bergman blev en del av den internationella undersökningsgruppen.

Under hela arbetsprocessen var det nödvändigt att all information som delades inom gruppen stannade där. Ett enda förfluget ord till en käresta eller kollega hade riskerat hela projektet. Och inte bara det.

– Ett enda misstag under arbetet hade varit ett direkt hot mot min tidnings överlevnad. Det insåg även mina chefer, men trots det fick vi både den tid och de resurser vi behövde för att göra jobbet, berättade Frederik Obermaier.

Solidarietet mellan kollegor

Frågan om hur det är möjligt att hålla ett så stort avslöjande hemligt i närmare ett år, när det är flera hundra personer som har tillgång till materialet, fick svaret från podiet att samarbetet byggde på solidaritet mellan kollegor.

– Lojalitet till varandra var viktigare än till våra respektive företag. Ingen ville vara den som förstörde för alla andra, hävdade Joachim Dyfvermark.

Under arbetet har både gruppen gemensamt och alla de enskilda journalisterna var för sig varit tvungna att göra en mängd av moraliska överväganden. Det gäller inte minst Joachim Dyfermark och Sven Bergman som bluffade till sig en intervju med den isländska statsministern.

Mot våra principer

Här blev det tydligt att arbetsmetoden var okej på SVT men inte hos Süddeutsche Zeitung eller hos The Guardian.

– Vi hade inte kunnat göra samma sak, det är helt mot våra principer, sa Frederik Obermeier. Samtidigt menade han att det inte var några problem att SVT arbetade efter andra regler.

Enligt Sven Bergman har "Uppdrag granskning" normalt en uttalad vilja att ge intervjuade personer en rättvis möjlighet att förbereda sig.

– Vi kunde inte låta den isländske statsministern få den möjligheten. Vi var på goda grunder rädda att han hade kvaddat hela jobbet om vi hade berättat vad vi var ute efter.

SVT:s programdirektör Jan Helin kommenterade det journalistiska arbete som Joachim Dyfvermark Sven Bergman, Frederik Obermeier och Helena Bengtsson på sina respektive redaktioner med Panamadokumenten.

SVT:s programdirektör Jan Helin kommenterade det journalistiska arbete som Joachim Dyfvermark Sven Bergman, Frederik Obermeier och Helena Bengtsson på sina respektive redaktioner med Panamadokumenten. (foto: Per Westergård)

Med i samtalet var även SVT:s programdirektör Jan Helin. Bland annat fick han en fråga om hur han ser på sin roll som chef när hans anställda agerar på egen hand och med starkare lojalitet med en extern grupp än till det egna företaget.

– Det kan uppstå problem men i det här fallet var det motiverat.

Kräver resurser

Temat för kvällen var att gammelmedia nu slår tillbaka. Hur det är med den saken får vi nog låta vara osagt men arbetsresultatet visar en sak. Stora journalistiska avslöjande kräver resurser och det är det fortfarande bara de traditionella medieföretagen som kan leverera.

– En insikt är att en blandad journalistisk produkt krävs för att vi ska kunna försörja de grävande jobben. Det gäller inte bara kommersiella mediehus utan i lika hög grad SVT.

Han hävdade även att det här jobbet visar upp SVT när det är som bäst.

– Däremot är vi fortfarande för långsamma vid akuta nyhetshändelser, där måste vi blir bättre. Det finns nämligen ingen konflikt mellan ett långsamt undersökande arbete och snabb nyhetsrapportering.

Frederik Obermaier var en av de två journalister på Süddeutsche Zeitung som fick panamadokumenten men den tidigare SVT-medarbetaren Helena Bengtsson såg till att att strukturera materialet så att det blev användbart.

Frederik Obermaier var en av de två journalister på Süddeutsche Zeitung som fick panamadokumenten men den tidigare SVT-medarbetaren Helena Bengtsson såg till att att strukturera materialet så att det blev användbart. (foto: Per Westergård)

Databashantering

Även en före detta SVT medarbetare fanns med på podiet. Det var Helena Bengtsson som med sin unika kompetens inom databashantering var en av dem som såg till att skapades lite ordning och reda bland dokumenten.

– Jag måste erkänna att jag fick lite panik när jag fick tillgång till materialet som motsvarar 40 000 böcker. Inledningsvis handlade det mest om att fiska efter intressanta namn, men med tiden utvecklade vi metoder som gjorde att vi mer systematiskt kunde tanka ut information som vi aktivt letade efter. Drivkraften i arbetet har varit att tänka att varje rad i mina excelark kan vara en potentiell historia.

247.e602927b0367954b71afe602927b0367

7 gillar detta

Prenumerera


Prenumerera på Vipåtv:s nyhetsbrev här:
Namn
E-postadress

Vipåtv

SVT:s interna nyhetstidning sedan 1991.

Webbadress: vipatv.svt.se

Twitter: @svt_vipatv

Adress: Vipåtv, SVT, KH-BVP

105 10 Stockholm

Kontakt

Redaktör: Charlotta Lambertz

E-post: vipatv@svt.se

Ansvarig utgivare: Sabina Rasiwala, kommunikationsdirektör