15 november

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Saga Löfgren, Nadja Glans och Olof Nilsson har en intensiv diskussion om i-ljud.

Saga Löfgren, Nadja Glans och Olof Nilsson har en intensiv diskussion om i-ljud. (foto: Niklas Ahlgren)

Publicerad 26 maj 2016 07:00 - Uppdaterad 27 maj 2016 15:32

I-ljud allt viktigare för SVT

SVT:s program väcker alltmer intresse internationellt.

En viktig förutsättning för eventuella försäljningar utomlands, och för att utväxla barnprogram inom Nordvisionsutbytet, är dock att programmen har en separerad ljudmix, så kallat i-ljud.

Internationellt ljud, i-ljud eller M/E tracks.

Kärt barn har många namn, men vad det handlar om är helt enkelt att ljudmixen är separerad så att det går att göra dubbar, byta ut en eventuell speakerröst, ändra musik osv.

Nadja Glans är bearbetningsproducent på programinköps-avdelningen och har stor erfarenhet av i-ljud, både som leverantör av material till utlandet och som mottagare av inköpta program.

Nadja Glans, bearbetningsproducent på programinköpsavdelningen.

Nadja Glans, bearbetningsproducent på programinköps-avdelningen. (foto: Niklas Ahlgren)

- Det blir ju mycket lättare att sälja ett program utomlands ifall det finns i-ljud. För barnprogram är det en absolut nödvändighet och även när det gäller program för vuxna är det många länder som fortfarande dubbar till sitt eget språk, till exempel Tyskland och Italien, säger Nadja Glans.

Dialoglös version

Nadja förklarar att för barnprogram och dramaserier så måste i-ljudet innehålla en helt dialoglös version, så att det går att dubba in dialog på ett annat språk.

När det gäller dokumentärer och faktaprogram så räcker det normalt med att det finns en version utan speakerröst, eftersom det är inte är lika vanligt att man dubbar intervjupersoners röster i den typen av program (även om det också förekommer).

Att skapa en helt dialoglös version av ett program kan ibland innebära en hel del jobb:

- Ofta har ljudeffekter som steg eller klädprassel spelats in med samma mikrofon som dialogen och ljuden går därför inte att separera i redigeringen. Om man vill skapa en version utan dialog så måste man i dessa fall lägga på ljudeffekterna i efterhand, berättar Nadja.

Trampa ljud

Att återskapa ljudeffekter och atmosfärljud i efterhand kallas ofta för att ”trampa ljud”, eftersom det bland annat handlar om att återskapa ljudet av fotsteg. SVT:s egen efterbearbetningsavdelning får alltfler uppdrag med att trampa ljud, både från interna och externa producenter.

- Vi har flera mycket kunniga och kreativa ljudläggare här på SVT. Vi kan göra allt från att återskapa fotsteg på olika typer av golv till att skapa fullständiga miljöer med ljud från bilar, fågelkvitter eller havsbris. Vi ser möjligheter före hinder, säger Olof Nilsson, avdelningschef på SVT Efterbearbetning.

Olof Nilsson, avdelningschef på SVT Efterbearbetning, restaurerade Pippifilmen.

Olof Nilsson, avdelningschef på SVT Efterbearbetning, var med och restaurerade Pippifilmen 2014. (foto: Niklas Ahlgren)

- Vi har även restaurerat ljud på gamla produktioner som ”Vi på Saltkråkan” och ”Pippi Långstrump”. I båda fallen var vissa ljud skadade och fick ersättas och matchas för att låta som de gjorde vid inspelningstillfället, berättar Olof.

Och även om i princip alla ljud går att återskapa i efterhand så är en förutsättning för att man ska kunna trampa ljud att det finns en separerad ljudmix sparad.

- Om det enda ljud som finns bevarat är en färdig stereomix så är det nog tyvärr ganska kört. Det är väldigt svårt att i efterhand bryta upp och separera en stereomix, säger Nadja Glans.

Måste välja bort svenska program

Saga Löfgren arbetar på SVT International och ansvarar för det så kallade Nordvisionssamarbetet kring barnprogram. I vissa fall behöver hon välja bort svenska barnprogram för att det inte finns tillgängligt i-ljud eller sparade mixar, så att det går att skapa ett i-ljud i efterhand.

- Det här innebär att fina och välproducerade SVT-serier kan gå våra nordiska grannländer förbi, vilket känns tråkigt. Jag ser dock en attitydförändring gentemot i-ljud. Man börjar se det som en möjlighet istället för extrajobb, säger Saga Löfgren.

- Förr så sände de nordiska länderna varandras program på originalspråk eller så lade man en speakerröst över. Idag har kvalitetsnivån höjts markant och SVT måste hänga med för att fortsätta vara attraktiva samarbetspartners, fortsätter Saga.

Nadja Glans och Saga Löfgren.

Nadja Glans och Saga Löfgren. (foto: Niklas Ahlgren)

Saga Löfgren tror att medvetenheten på SVT kring i-ljud kommer fortsätta att växa och även omfatta andra typer av program än barnprogram.

- Jag tror att vi kommer göra mer back to back-produktioner ihop med andra länder i framtiden. Då blir i-ljud helt nödvändigt för att kunna samarbeta över gränserna, menar Saga.

Spara undan ljudprojektet

Saga uppmanar alla producenter som jobbar med program där det finns den minsta internationella potential att åtminstone spara undan hela ljudprojektet.

- Ljudmixar tar inte så väldigt mycket lagringsutrymme och om man bara har kvar dem så går det mesta att fixa till i efterhand, avslutar Saga Löfgren.

Anton trampar ljud på praktikenöppnas i nytt fönster


Ordlista & fakta:

Internationellt ljud, i-ljud

Att det finns en separerad ljudmix, så att det går att byta ut dialog, speaker, musik m.m.

M/E tracks

Internationell term som står för Music & Effects, dvs att musik och effektljud är separerade från dialogen. I övrigt samma betydelse som ovan.

Trampa ljud

Svenskt fackuttryck för arbetet med att i efterhand återskapa ljudeffekter och atmosfärljud.

Foley

Det engelska fackutrycket för att trampa ljud, efter den legendariske ljudeffektartisten Jack Donovan Foley som bland annat arbetade med den första ljudfilmen ”Jazzsångaren” (1927). (Läs mer på Wikipedialänk till annan webbplats)

Mall för i-ljud

Enligt Nadja Glans kan en bra mix för i-ljud se ut så här:

  • Kanal 1 + 2 – dialog/synkar
  • Kanal 3 + 4 – ljudeffekter + atmosfärljud
  • Kanal 5 + 6 – musik i stereo
  • Kanal 7 + 8 – eventuell speaker

Back to back-produktion

När flera länder spelar in sina egna versioner av ett tv-program samtidigt, och därmed kan använda samma teknik, miljöer och scenografi. Exempel från senare tid är serierna ”Labyrint” och ”Mästarnas mästare”, som spelats in samtidigt av SVT och norska NRK.

Textless elements

Ytterligare en viktig detalj vid utlandsförsäljningar. Innebär att om det finns inbränd grafik/skyltar i programmet så skickar man med dessa sekvenser även utan grafik (s k textless elements), så att köparen kan lägga in skyltar på sitt eget språk.

Imorgon i Vipåtv: Anton trampar ljud

Fakta i-ljud:

Internationellt ljud, i-ljud eller M/E tracks.

Ljudmixen är separerad så att det går att göra dubbar, byta ut en speakerröst, ändra musik osv.

247.e602927b0367954b71afe602927b0367

25 gillar detta

Prenumerera


Prenumerera på Vipåtv:s nyhetsbrev här:
Namn
E-postadress

Vipåtv

SVT:s interna nyhetstidning sedan 1991.

Webbadress: vipatv.svt.se

Twitter: @svt_vipatv

Adress: Vipåtv, SVT, KH-BVP

105 10 Stockholm

Kontakt

Redaktör: Charlotta Lambertz

E-post: vipatv@svt.se

Ansvarig utgivare: Sabina Rasiwala, kommunikationsdirektör