15 november

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Ukrainas bidrag med Jamala

Ukrainas Jamala med låten ”1944” - om annekteringen av Krim - var ESC:s mest politiska bidrag i år. Bidraget vann ESC. (foto: Martin Meissner/ TT)

Publicerad 13 maj 2016 07:00 - Uppdaterad 16 maj 2016 18:17

Forskare: "ESC speglar Europas historia"

I förra årets ESC-stad Wien finns världens enda permanenta universitetskurs i den stora musiktävlingens historia. Och historikern Dean Vuletic ägnar sitt forskarliv helt och hållet åt vad det 60-årsjubilerande evenemanget betytt för Europa och tvärtom.

Den 24 maj 1956 hölls den första Eurovision Song Contest eller Grand Prix Eurovision de la Chanson Européenne som den nya tävlingen formellt benämndes. Platsen var Lugano i södra Schweiz, i den nu nerrivna lokalen Teatro Kursaal.

– Länderna som tävlade det året var de samma sex som fem år tidigare bildat den Europeiska Kol- och Stålunionen, det som senare blev EEC och EG och nu är den Europeiska Unionen, säger Dean Vuletic. Ja, och så värdlandet Schweiz förstås som ju vann med melodin Refrain.

Historikern Dean Vuletic

Historikern Dean Vuletic ägnar sitt forskarliv helt och hållet åt vad det 60-årsjubilerande evenemanget betytt för Europa.

Bara göteborgarna kunde se

Sverige vare sig deltog i eller sände den första ESC:n. Förutom de deltagande länderna var det bara Danmark och Österrike som visade den.

1957 gick ESC från Frankfurt. Sverige deltog inte då heller men tittare med signal från sändaren i Göteborg kunde bland annat se den idag 97-åriga Margot Hielscher framföra Tysklands bidra Telefon Telefon. En typisk tidig eurovisionlåt, tycker Dean Vuletic. Vann 1957 gjorde dock Nederländerna med melodin Net Als Toen.

Telefon

Margot Hielscher tog hem segern till Tyskland med låten Telefon Telefon 1957.

Först 1958 kom Sverige med i tävlingen. Bidraget var Lilla stjärna med Alice Babs. Men inte heller då kunde andra svenska tittare än de med signal från göteborgsmasten se ESC. För det svenska länknätet var inte klart att tas i drift förrän till fotbolls-VM på sommaren 1958.

Kontroversiella släpptes in

I början av 1960-talet ökade antalet deltagande länder i Eurovision Song Contest snabbt. År 1961 tillkom två kontroversiella länder. Dels det kommunistiska Jugoslavien som ju inte ville räkna sig till östblocket debuterade, dels Franco-diktaturens Spanien.

– De här länderna var på grund av sina politiska system utestängda från många andra europeiska samarbeten. Men i EBU var de med och i ESC kunde de visa upp sig som öppna och tillgängliga länder, just i en tid när de höll på att bygga upp sin turistindustri, säger Dean Vuletic.

1968 vann Spanien också hela tävlingen med den klassiska låten La La La, framförd av Massiel. Marginalen till tvåan, en annan klassiker, brittiska Congratulations med Cliff Richard, var endast en poäng.

Cliff Richard

Cliff Richard med Congratulations 1968.

Specialiserad på ESC-historia

Dean Vuletic är egentligen från Perth i Australien men sedan 2013 verksam vid Wiens universitet, där han förestår och undervisar på världens enda permanenta akademiska kurs i ESC-historia.

– Vad jag vet är jag också den ende forskare i världen som på heltid ägnar mig åt Eurovision Song Contest, säger Dean Vuletic som är i Stockholm under hela ESC-veckan.

Hur kan man då tycka att just ESC:s historia är så fascinerande?

– ESC säger så mycket om den politiska kulturella och sociala utvecklingen i Europa. Och eftersom evenemanget hållits i 60 år ungefär på samma sätt och utan avbrott så är det en väldigt bra lins att betrakta förändringarna i Europas historia under efterkrigstiden, förklarar Dean Vuletic.

Bidrag blev revolutionssignal

ESC 1974 i Brighton är ju tävlingen som de flesta minns för ABBA:s fantastiska seger med Waterloo men låten som kom sist i tävlingen det året hade större politisk betydelse – det portugisiska bidraget E depois do adeus med José Calvario.

– När den sången ett par veckor senare spelades i portugisisk radio var det en signal för att starta revolutionen som skulle störta diktaturen, säger Dean Vuletic.

Faktum är att flera av de portugisiska bidragen på 60- och 70-talen innehöll mer eller mindre förtäckt kritik av regimen och av förhållandena i Portugal på den tiden.

– Det var faktiskt politiska sånger och de som skrev och framförde dem gillade inte diktaturen, säger Vuletic.

Rock me

Rock me 1989.

Jugoslavien vann i sista minuten

I Lausanne i Schweiz 1989 vann den svängiga låten Rock me med det kroatiska bandet Riva.

– Det var Jugoslaviens första och enda seger i Eurovision. Då, i april 1989, anade ännu ingen att hela det kommunistiska östblocket skulle rasa samman redan samma år.

På sommaren 1989 höll den jugoslaviske premiärministern Milosevic sitt ökända tal på Trastfältet som brukar anses ha varit gnistan till Jugoslaviens sönderfall. Men 1990 hölls ESC i Zagreb, i det enade Jugoslaviens sista skälvande år.

– Flera sånger handlade då om murens fall och hoppen och förväntningarna på det nya Europa som var på väg. Österrikes Keine mauern mehr med Simone är det tydligaste exemplet, säger Dean Vuletic.

Simone med Keine mauern mehr.

Simone med Keine mauern mehr.

Turkiet drog tillbaka satsning

Turkiet debuterade i ESC i ett känsligt skede. Det var 1975, året efter den av de flesta hårt fördömda turkiska ockupationen av norra Cypern.

– Det resulterade genast i att Grekland drog sig ur tävlingen det året. Och när sedan grekerna återkom 1976 var det med en sång kritisk mot Turkiet, säger Dean Vuletic.

Turkiet var inte särskilt framgångsrika i Eurovision under de första 20-25 åren men när det på allvar blev aktuellt med ett turkiskt närmande och till och med medlemskap i EU blev ESC ett av de turkiska redskapen.

– Turkiet började satsa hårdare på att få fram bättre bidrag och proffsigare nummer. Mellan 1997 och 2010 var man bland de fem bästa sex gånger. Och det var inte en seger utan det påföljande värdskapet som var det viktigaste, säger Vuletic.

Viktigt skede för landet

Och 2003 fick Turkiet sin seger med Everyway that I can. Och 2004 storsatsade landet på arrangerandet av ESC.

– Det var i ett väldigt viktigt skede för landet just då, förhandlingarna om EU-medlemskap skulle börja året efter.

Men som bekant gick förhandlingarna i stå och till sist tröttnade Turkiet på att satsa ytterligare. År 2012 bestämde landet sig för att dra sig ur.

– Då hänvisade man till att röstsystemet var orättvist och att Turkiet inte fick vara med bland de stora länderna som gick direkt till finalen, trots att landet var störst av alla.

Dean Vuletic menar att Turkiets attityd i ESC antyder hur det skulle bli i EU med Turkiet som medlem, ett land som vill ha en given plats bland de stora.

ABBA

ABBA med Waterloo 1974. (foto: SVT)

Det svenska vändningen

Idag är Sverige ett av de mest framgångsrika ESC-länderna. Men det har inte alltid varit så och Dean Vuletic tycker att Sveriges resa i ESC-historien är intressant

– Mitt i den period när Eurovision var kritiserad och rätt illa sedd i Sverige går ABBA och vinner i Brighton. Det var ju på något sätt början till det svenska musikundret med den framgångsrika exporten och ESC blev så småningom mer och mer en showcase för den svenska populärmusiken.

Dean Vuletic menar att Sverige på det här området är ett föredöme för andra länder.

– Det gäller dels hur Sverige gjort för att flera gånger vinna och arrangera den här tävlingen, men det handlar också om faktorerna bakom framgången som utgör modell för andra länder som vill utveckla sin populärmusik.

247.e602927b0367954b71afe602927b0367

9 gillar detta

Prenumerera


Prenumerera på Vipåtv:s nyhetsbrev här:
Namn
E-postadress

Vipåtv

SVT:s interna nyhetstidning sedan 1991.

Webbadress: vipatv.svt.se

Twitter: @svt_vipatv

Adress: Vipåtv, SVT, KH-BVP

105 10 Stockholm

Kontakt

Redaktör: Charlotta Lambertz

E-post: vipatv@svt.se

Ansvarig utgivare: Sabina Rasiwala, kommunikationsdirektör