19 november

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Meteorolog Nitzan Cohen

Meteorolog Nitzan Cohen kollar dagens väderkartor. (foto: Per Westergård)

Publicerad 22 mars 2016 07:00 - Uppdaterad 24 mars 2016 20:56

Lika viktigt förklara vädret som att ge exakta gradtal

Bättre och bättre men aldrig helt perfekta. Så kan man i all enkelhet sammanfatta väderleksprognoserna i SVT.

Utmaningen nu är att anpassa informationen till en ny tid. Att vara begriplig är lika viktigt som exakta gradtal.

Halv fyra på morgonen kliver den första meteorologen in på redaktionen på Gärdet i Stockholm. Under tre timmar ska mängder av information från flera olika vädertjänster bearbetas innan det är dags att redovisa resultaten i rutan.

Helen Tronstad

Helen Tronstad

Även om datorerna som levererar allt underlag har blivit smartare klarar de inte allt och därför krävs det både koncentration och analysförmåga för att få ihop en bra prognos.

– Is på Östersjön är en av många faktorer som kan lura de mest avancerade datormodeller och därför måste alla uppgifter granskas innan vi ritar våra kartor. Våra förutsägelser bygger därför till stor del på yrkesmässiga erfarenheter, men det betyder samtidigt att de aldrig kommer att bli helt felfria, säger Helen Tronstad som är chef för SVT Väder.

Delar på alla arbetsuppgifter

De åtta anställda meteorologerna, samt ett par återkommande inhoppare, delar på alla arbetsuppgifter.

Under en dag är det en som har ansvar för de lokala sändningarna, en som jobbar med prognoser inför kvällen medan andra publicerar material på webb och i sociala medier.

Hur många nyhetssändningar de medverkar i under dagen klarar Helen Tronstad inte riktigt av att räkna ut. Enbart under morgontimmarna är de med i rutan åtta eller nio gånger.

Och under eftermiddagen fram till sena kvällen i nästan lika många nyhetssändningar. Dessutom medverkar de i ett flertal andra program.

– I ”Sverige idag” har vi en fått en annorlunda roll vilket ger oss möjlighet att prata friare om väder men även förklara mer i detalj hur olika vädertyper uppstår. Där har vi även en närmare kontakt med våra tittare, bland annat genom de bilder som de skickar in.

Åsa Rasmussen gör i ordning kvällens prognos.

Åsa Rasmussen gör i ordning kvällens prognos. (foto: Per Westergård)

Temperaturen i Malaga

När Vipåtv är på besök är de fyra meteorologerna som för tillfället är i tjänst fullt upptagna med sina respektive uppgifter.

Helen Tronstad går igenom de intervjuer hon har gjort tidigare under dagen med några av dem som har sökt sommarjobb och Nitzan Cohen gör i ordning väderkartor till alla SVT:s lokala stationer. Samtidigt sliter Åsa Rasmussen med att få fram en temperaturangivelse för Malaga till kvällens sändningar.

– De prognoser jag fick för södra Spanien verkade inte rimliga och därför gjorde jag en extra koll. Genom en kombination av erfarenheter och kontroll av vad den spanska väderlekstjänsten själva anger har jag kommit fram till att jag bör justera upp temperaturen med ett par grader.

Meteorolog Åsa Rasmussen

Meteorolog Åsa Rasmussen (foto: Per Westergård)

Väderskillnad i SVT och TV4

Att meteorologerna gör individuella tolkningar av det underlag de har till hands är en förklaring till varför prognoser kan skilja sig åt mellan SVT och TV4.

– Skillnaden kan upplevas som större än vad den egentligen är beroende på att vi använder oss av grafik på lite olika sätt. Ritar man en karta med stora glada solar kommer många av tittarna inte att höra att vi även berättar att det ska bli hårda vindar. Därför måste vi vara noga med att det vi säger och det vi visar hänger ihop, menar Helen Tronstad.

Per Stenborg och Helen Tronstad

Per Stenborg och Helen Tronstad (foto: Per Westergård)

Månadsvädret

Samtidigt som Åsa Rasmussen ändrar 17 till 19 på kartan någonstans vid Bosporren sitter Per Stenborg och skriver en sammanfattning till hemsidan om hur vädret verkligen var under februari.

– Det är många som är intresserade av ”gammalt” väder och därför har jag skrivit månadsrapporter ända sedan 2004. Uppgiften har gett mig en insikt om att vår upplevelse av vädret och statistiken ofta skiljer sig åt. Så var det till exempel i somras när många klagade på kylan medan siffrorna visade att det var helt normala temperaturer.

Mot ett varmare klimat

Andra trender som han kan utläsa ur sina siffror är att vi går mot ett allt varmare klimat.

– Vi använder åren mellan 1961 till 1990 som referens. När jag jämför den genomsnittliga temperaturen då och nu ser jag att nästan varje månad är varmare än normalt.

Att det är svårt att förutsäga väder vet vi, men lika svårt verkar det vara att säga vad som kommer att hända med väderleksrapporterna i TV i framtiden.

Kommer tittarna att nöja sig med att vänta till sist i nyhetssändningen för att få veta om det ska regna i morgon när de bara behöver plocka upp sina telefoner för att få en detaljerad rapport för de kommande tio dygnen?

Nitzan Cohen med en praoelev.

Nitzan Cohen med en praoelev. (foto: Per Westergård)

Förklara väderfenomen

– Jag är övertygad om att vi under en överskådlig tid kommer att finnas kvar i rutan. Intresset hos tittarna är så stort att ingen redaktör vågar plocka bort oss, men vi måste fundera på vår framtida uppgift. Jag tror att vi i ökande grad ska försöka förklara olika väderfenomen och det för att fler ska förstå sammanhangen, menar Helen Tronstad.

Dessutom är de väder-appar som finns i telefonerna och på datorer inte särskilt tillförlitliga. Dels gäller deras prognoser för längre tid än vad det finns säkert underlag för och dels bygger de enbart på matematiska beräkningar.

Nytt Instagramkonto

SVT Väder har under de senaste åren ökat sitt närvaro i sociala medier. Både på webben där det både går att få prognoser och fördjupande artiklar och på Facebook där de har 33 000 trogna följare. Helt nytt är ett Instagram-konto där det varje kväll kommer att finna en 15 sekunder lång väderleksrapport.

– Det är en utmaning att hinna berätta om vädret i hela Sverige på den korta tiden. Förhoppningsvis kommer vi att kunna förändra formen för att på så sätt nå en yngre publik.

Lika viktigt är att utveckla meteorologernas framträdanden i tv. Var och en av dem ska ha ett eget personligt uttryck, allt för att göra presentationerna mer levande och intressanta.

SVT Väder

Per Stenborg och Helen Tronstad diskuterar väderkartan. (foto: Per Westergård)

Klimatfrågan engagerar

Det som verkligen engagerar Helen Tronstad, vid sidan om morgondagens väder, är klimatfrågan. Skillnaden mellan det ena och andra är att väder är det vi har idag, i morgon och ytterligare en liten tid. Klimat handlar om stora skeenden och kräver lång till för att greppa.

– Det krävs ett statistiskt underlag på minst 30 år för att vi ska kunna säga något om klimatförändringar. Men det underlaget vi har visar att vi går mot en allt varmare värld.

Nytt väderprogram?

Att prata om klimatet finns inte med i det uppdrag SVT Väder har men det är något som Helen Tronstad gärna skulle se att de fick i framtiden. Kanske i form av ett eget program där de mer i detalj kunde grotta ner sig i vädersystem och klimatfrågan.

– Däremot kan vi som ett public service-företag inte peka ut lösningar, och vi kan inte uppmana folk att flyga mindre eller sätta upp solpaneler på taket. Att öka förståelsen för vad väder och klimat är skulle räcka långt.

247.e602927b0367954b71afe602927b0367

11 gillar detta

Prenumerera


Prenumerera på Vipåtv:s nyhetsbrev här:
Namn
E-postadress

Vipåtv

SVT:s interna nyhetstidning sedan 1991.

Webbadress: vipatv.svt.se

Twitter: @svt_vipatv

Adress: Vipåtv, SVT, KH-BVP

105 10 Stockholm

Kontakt

Redaktör: Charlotta Lambertz

E-post: vipatv@svt.se

Ansvarig utgivare: Sabina Rasiwala, kommunikationsdirektör