20 november

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Danjel Nam

– Under de tio år jag arbetat med public service-program har ”mångfald” hela tiden varit ett pågående diskussionsämne. Trots det så visar undersökningar att mångfaldsrepresentativiteten fortsatt är för dålig, säger Danjel Nam. (foto: Per Westergård)

Publicerad 21 januari 2016 07:00 - Uppdaterad 25 januari 2016 10:04

Kulturnyheterna ska spegla Sverige idag

Det går bra för Kulturnyheterna. Sedan programmet fick sin plats mitt i Aktuellt och blev en del av nyhetsblocket klockan 18 har tittarna blivit fler. Även till webben ökar trafiken.

Utmaningen är att hitta nyheter utanför Stockholms tullar. Fler röster behövs för att fånga in fler perspektiv.

– Vi brukar säga att vi gör nyheter om hur det är att vara människa i vår tid, säger Katarina Dahlgren Svanevik, projektledare för Kulturnyheterna på SVT.

Hon säger det med ett stort leende, och mest av allt för att det låter så kul. Samtidigt menar hon allvar.

– Det finns en förväntan att vi på Kulturnyheterna ska vara pretentiösa, och då bjuder jag gärna på det. Men i grunden har vi exakt samma uppdrag som andra nyhetsprogram. Vi ska berätta om de viktiga händelserna från dagen, skillnaden är att vår nyhetsvärdering av vad det är, kan vara lite annorlunda än SVT:s övriga nyhetsprogram.

Katarina Dahlgren Svanevik

Katarina Dahlgren Svanevik, projektledare för Kulturnyheterna. (foto: Per Westergård)

Beskriva vår tid

Naturligtvis handlar det om att spegla och granska kultur, men också att beskriva vår tid genom den samtida kulturen. Att det har kommit ut en ny bok eller att en teaterföreställning har haft premiär är dock inte nog för att det ska bli ett tv-inslag. Om något ska få plats i rutan krävs en tydligare vinkel.

– Vi letar sällan efter ett enda slutgiltigt svar, för oss handlar det mer om att öppna upp för många olika tolkningar. Vi vill även hitta ämnen som bäst går att förstå utifrån eller genom kulturen. Det kan handla om ett dagsaktuellt ämne eller något som är betydligt mer universellt. Om vägen dit går via den traditionella kulturen eller genom nyare former av kulturyttringar spelar mindre roll.

Två tydliga hinder

Kulturnyheterna ska enligt SVT:s policy spegla Sverige som det ser ut idag. Därför har urbaniseringen, en allt glesare landsbygd och människor på flykt varit återkommande teman.

Uppdrag som redaktionen tar på stort allvar även om det inte alltid är lätt att få till. Två tydliga hinder är redaktionens ibland något homogena sammansättning och att den har sitt säte mitt i Stockholm.

– Kombinationen riskerar att göra oss något enögda. Vi är medvetna om begränsningen och arbetar aktivt för att få fram nyheter som ligger utanför vårt eget synfält.

För att fånga in det som händer utanför Stockholms tullar vill Katarina Dahlgren Svanevik skapa ett närmare samarbete med SVT:s regionala redaktioner.

Regionala kulturbevakningen

I och med att SVT förändrat mycket i den regionala nyhetsbevakningen har också efterfrågan på de regionala redaktionerna att leverera nyheter till fler plattformar och program ökat.

Katarina Dahlgren Svanevik

- Vi letar vi alltid efter nya berättelser och beskrivningar av vår tid, säger Katarina Dahlgren Svanevik. (foto: Per Westergård)

Det finns begränsade möjligheter för de regionala redaktionerna att prioritera kulturbevakningen. Redaktionen hoppas därför att kunna besöka flera av de regionala redaktionerna under våren för att ta reda på hur de ska kunna inspirera och stötta samarbetet kring kulturnyheter så att sverigespeglingen blir bättre. 

Det kan även handla om att ordna minikurser för de i övrigt högt kvalificerade reportrarna för att de ska få en känsla för vilka nyheter som Kulturnyheterna är på jakt efter. 

– Lika viktigt är att vi hittar personer som kan betrakta dagens Sverige med nya ögon. Därför letar vi alltid efter nya berättelser och beskrivningar av vår tid. Det kan vara en annorlunda vinkel av något vi känner till, eller något som är helt nytt.

Rekrytering

För att kunna bredda perspektiven funderar Katarina Dahlgren Svanevik på hur och vilka hon ska rekrytera till redaktionen.

Frågor som hon ställer sig handlar både om vilka kompetenser som finns inom redaktionen och vilka kompletterande färdigheter som behövs. Dessutom försöker Kulturnyheterna  bygga upp ett kontaktnät bland personer som kommer från de länder som människor nu flyr från. Genom dem hoppas de kunna berätta historier som belyser en av vår tids mest omvälvande händelser.

Även om mångfald är målet oroar sig Katarina Dahlgren Svanevik för att vi just nu går i motsatt riktning. Framförallt att alltfler av oss lever liv där vi bara möter likasinnade.

– Det finns en ny slutenhet i samhället som ställer stora krav på oss. Vi måste kunna bryta oss in igenom de isolerade bubblor som så många befinner sig i. Lyckas vi inte med det kommer vi inte längre att vara lika angelägna för våra tittare. Däremot ser jag inget behov av att vara omtyckt av alla, bra kulturjournalistik måste utmana.

Danjel Nam

Danjel Nam, reporter på Kulturnyheterna. (foto: Per Westergård)

Uppnå mångfaldsmålet

Danjel Nam, som är reporter på Kulturnyheterna, tror att rekrytering är en av nyckelfrågorna för att uppnå mångfaldsmålet. 

Han pekar på paradoxen att SVT, som är till för alla och som har satsat stort på mångfaldsfrågor, ändå får kritik då och då för att sända ut programinnehåll som är schabloniserande och fördomsfullt mot människor och grupper i samhället. 

– Under de cirka tio åren som jag har arbetat med public service-program inom både SR, UR och nu SVT så har ”mångfald” hela tiden varit ett pågående diskussionsämne. Trots det så visar undersökningar att mångfaldsrepresentativiteten fortsatt är för dålig. 

Lösningen, tror han, är att göra det som forskningen säger: rekrytera personer med den kompetens som organisationen saknar och behöver, samt behålla den som redan finns. 

– Det kostar lite, men det kommer att löna sig.

Trovärdiga berättelser

På så sätt kan berättelser som är trovärdiga och som inkluderar alla skapas. Och därmed kommer förståelsen mellan olika grupper att öka. Alternativet är ett samhälle där vi blir alltmer segregerade och främmande för varandra. 

– Jag tror att det handlar om identifikation. För även om vi är opartiska och neutrala i våra framställningar, så ser vi på en händelse på olika sätt beroende på vilka vi är och hur vi relaterar till situationen, därför är det lätt att falla in i generaliseringar. För om vi bara berättar utifrån ett eller ett par perspektiv, så riskerar vi att bidra till att öka avståndet mellan ett vi och ett dem. Därför tror jag att det är viktigt att vi:et som berättar utökas. 

Danjel Nam

Danjel Nam (foto: Per Westergård)

247.e602927b0367954b71afe602927b0367

14 gillar detta

Prenumerera


Prenumerera på Vipåtv:s nyhetsbrev här:
Namn
E-postadress

Vipåtv

SVT:s interna nyhetstidning sedan 1991.

Webbadress: vipatv.svt.se

Twitter: @svt_vipatv

Adress: Vipåtv, SVT, KH-BVP

105 10 Stockholm

Kontakt

Redaktör: Charlotta Lambertz

E-post: vipatv@svt.se

Ansvarig utgivare: Sabina Rasiwala, kommunikationsdirektör