19 november

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Johannes Nylander och Marika Arsenius, redaktörer på Öppet arkiv.

Johannes Nylander och Marika Arsenius, redaktörer på Öppet arkiv. (foto: Per Westergård)

Publicerad 19 januari 2016 07:00 - Uppdaterad 21 januari 2016 15:23

Nytt avtal förändrar villkoren för Öppet arkiv:s innehåll

SVT har tecknat ett nytt och mer ekonomiskt fördelaktigt avtal för Öppet arkiv med rättighetsorganisationen Copyswede. Nackdelen är att en fjärdedel av programmen nu bara kommer att visas under en begränsad tid.

– Istället kommer utbudet att variera beroende på säsong och aktuella händelser, säger Marika Arsenius som är en av två redaktörer på Öppet arkiv.

Under många år strävade SVT efter att göra den kulturskatt som fanns gömd i företagets arkiv tillgänglig för alla. Länge stupade drömmen på att kostnaderna för att få loss alla rättigheterna var för höga. Det var först efter det att Kulturdepartementet anslagit 60 miljoner som verksamheten, som fick namnet Öppet arkiv, kunde komma igång på allvar.

Pengarna slut

Nu är pengarna slut och ingen extra tilldelning från politisk håll finns i sikte. Det innebär att SVT från och med nu måste använda egna medel för att även i fortsättningen kunna hålla arkivet öppet.

– Det avtal som har gällt fram till nu blev orimligt dyrt för SVT och därför tvingades vi att säga upp det. Hade vi inte gjort det hade det på sikt begränsat vår möjlighet att producera nya program, säger Johannes Nylander, som är den andra redaktören på Öppet arkiv.

Efter långa förhandlingar finns nu ett nytt avtal, och det på en nivå som SVT anser sig kunna klara. I det nya avtalet har SVT själva möjlighet att reglera kostnadsnivån då den är kopplad till publiceringsmängd. Detta innebär att arkivet - för att begränsa kostnaderna  - i fortsättningen inte längre kommer att kunna erbjuda tittarna möjlighet att se alla program alltid. Arkivet kommer att hantera det så att vissa program avpubliceras för att ge utrymme för annat.

– Efter en trög start har Öppen arkiv nu blivit lite av ett självspelande piano, vi publicerar och sedan hjälper trogna tittare till med att marknadsföra programmen i sina nätverk.

Tre fjärdedelar basutbud

För att hantera de nya villkoren har Öppet arkiv skapat ett basutbud för program som de bedömer ha ett extra stort värde, antingen i form av stort publikintresse eller som kulturhistoriskt dokument.

Program som ligger i basen kommer, precis som tidigare, att finnas tillgängliga utan tidsbegränsning. Totalt utgör dessa ungefär tre fjärdedelar av den nuvarande kakan.

– Den sista fjärdedelen kommer vi att jobba mer aktivt med. Både genom att anpassa publiceringen efter årstiden, efter aktuella händelser eller för att matcha de program som för tillfället finns i SVT:s vanliga kanaler, säger Johannes Nylander.

Allsång på Skansen

I praktiken innebär det att de julkalendrar som drar storpublik under december månad - men som få tittar på under andra tider - får hoppa in och ut ur publiceringslådan.

Samma sak gäller, om än omvänt när det gäller tid, Allsång på Skansen. Andra program som kan dyka upp hastigt för att sedan försvinna relativt snart är de minnesprogram som brukar visas upp i samband med kända personers bortgång.

Under ett år kommer dock det totala antalet program att vara ungefär lika många som tidigare.

Både för basutbudet och det mer kortlivade programmen, som kommer att finns tillgängliga under 30, 60 eller 180 dagar, gäller det för redaktionen att skapa en mix av olika genrer och tidsepoker.

Marika Arsenius

Marika Arsenius, redaktör för Öppet arkiv (foto: Per Westergård)

Helt otippat program

– En stor del av det som finns i vårt utbud har hamnat där efter önskemål från tittare, men vi har även ett bredare perspektiv än så. För att kunna vara den historiska skattkammare som vi vill vara måste vi även lägga upp program som har andra viktiga värden, även om dessa inte förväntas få någon större publik.

Vad som intresserar tittarna kan dock vara svårt att förutse. Nyligen hamnade ett program om lastbilar och dess chaufförer helt otippat i tittartoppen. Förklaringen visade sig vara att någon hade lagt ut ett tips på en diskussionssida på Internet där lastbilsentusiaster är aktiva.

– Efter en trög start har Öppen arkiv nu blivit lite av ett självspelande piano, vi publicerar och sedan hjälper trogna tittare till med att marknadsföra programmen i sina nätverk. Att vi har hamnat där beror på att vi har arbetat stenhårt med kommunikationen, vilket har gett resultat; fler och fler känner till Öppet arkiv, intresset har ökat och således finns det fler som sprider ordet. Det gäller både webbmedia, tryckt press och engagerade tittare, säger Marika Arsenius.

Kontrollera alla avtal

För att få kanalen att fungera krävs ett omfattande arbete som involverar både de två redaktörerna, projektledaren Beverley Östberg, fem researchers med olika specialiteter samt resurser från alla delar av SVT.

En av de mest krävande uppgifterna är att kontrollera de avtal som skrevs när programmen en gång producerades. Där finns mer eller mindre tydliga villkor för hur de får användas och om vem som ska ha ersättning vid en publicering. Andra viktiga moment är att få fram undertexter och kontrollera den tekniska kvaliteten.

– Trots att varje program måste hanteras av en lång rad personer har vi lyckats skapa en organisation som kan jobba blixtrande snabbt. Till exempel publicerade vi flera program om David Bowie mycket snart efter det att vi hade fått veta att han hade gått bort.

Johannes Nylander

Johannes Nylander, redaktör för Öppet arkiv (foto: Per Westergård)

Samarbete med redaktioner

Andra gånger är det mindre bråttom. Framförallt gäller det sändningar som publiceras efter en noga upprättad årsplan. Det kan handla om material som ska komplettera Melodifestivalen, årsdagen av mordet på Olof Palme eller tv-serier som har premiär på SVT under året. Öppet arkiv har även ett nära samarbete med ett flertal redaktioner inom SVT.

– Tanken är att vi ska hålla ett öga på nutiden för att sedan matcha det med äldre program. Vi har även en levande webbplats, det märks inte minst genom att vi gör om förstasidan minst en gång om dagen, säger Johannes Nylander.

Har sett alla Rederiets avsnitt

Trenden är att fler tittare hittar till Öppet arkiv. En del kommer någon gång nu och då, inte sällan efter tips från vänner och bekanta. Andra är mer hängivna. Kanske mest av allt den tittare som har sett alla 318 avsnitt av Rederiet. Inte en gång utan tre, vilket betyder att hon har gett serien ungefär 750 timmar av sitt liv. En serie som för övrigt lockar flest tittare av alla titlar som finns tillgängliga.

– Det roligaste med att jobba med Öppet arkiv är all den kärlek vi får av tittarna. De klagar nästan aldrig, enda undantag är nu när det nya avtalet har blivit känt. Däremot överöser de oss med nya önskemål, många gånger om att få se program som nästan ingen längre minns, säger Johannes Nylander.

247.e602927b0367954b71afe602927b0367

13 gillar detta

Prenumerera


Prenumerera på Vipåtv:s nyhetsbrev här:
Namn
E-postadress

Vipåtv

SVT:s interna nyhetstidning sedan 1991.

Webbadress: vipatv.svt.se

Twitter: @svt_vipatv

Adress: Vipåtv, SVT, KH-BVP

105 10 Stockholm

Kontakt

Redaktör: Charlotta Lambertz

E-post: vipatv@svt.se

Ansvarig utgivare: Sabina Rasiwala, kommunikationsdirektör