15 november

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Paneldebatt

Medieforskaren Gunnar Nygren och tidningschefen Thelma Kimsjö var två av debattörerna när Institutet för Mediestudier presenterade sin årsbok" (Foto: Mats Carlsson-Lénart)

Publicerad 3 december 2015 17:09 - Uppdaterad 7 december 2015 20:40

Public service står för en allt större del av journalistiken

Att dagspressen sedan några år har problem med minskade annonsintäkter och färre prenumeranter gör att SVT och SR svarar för en allt större del av den samlade svenska journalistiken. Detta blir tydligt i ny forskning från Institutet för Mediestudier.

I slutet av 1980-talet var public service intäkter endast 22 procent av de dagspressen hade då. Idag är den siffran nästan dubbelt så stor. Det är inte det att public service blivit mycket större utan att dagspressen blivit mindre.

­– Mycket betydelsefullt för public service ökade andel av den samlade journalistiken på senare tid är också att TV4 i ett slag avvecklade alla sina lokala program, förklarar medieforskaren Jonas Ohlsson på SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Även avvecklingen av Metro i Göteborg och Malmö påverkar.

Institutet för Mediestudiers föreståndare Lars Truedsson

Institutet för Mediestudiers föreståndare Lars Truedsson presenterade årsboken om tillståndet för den svenska journalistiken. (Foto: Mats Carlsson-Lénart)

PS pressat på olika sätt

I den avslutande paneldebatten på onsdagkvällens seminarium där Institutet för Mediestudier presenterade sin årsbok representerades public service av Sveriges Radios programdirektör Björn Löfdahl.

– Vi är medvetna om vår ökade betydelse och vi känner pressen att motsvara de höga förväntningar som medborgarna har på oss. Vi lägger enorma pengar på kompetensutveckling, både teknisk och mänsklig, sa Löfdahl

Men i nästan samma andetag förklarade han den andra stora känslan som präglar public service-företagen i landet just nu.

– Vi känner oss otroligt ifrågasatta från alla håll och vi tar inget för givet. Men vi känner också med tidningsbranschen och ser med sorg på varenda journalistjobb som försvinner, säger Björn Löfdahl.

Tidningschefen Thelma Kimsjö och SR:s Björn Löfdahl

Tidningschefen Thelma Kimsjö och SR:s Björn Löfdahl deltog i paneldebatten. (Foto: Mats Carlsson-Lénart)

Färre gör mer i pressen

För dagspressen har, som de flesta vid det här laget säkert insett, stora problem. Bara sen 2007 har intäkterna minskat med 25 procent. Antalet journalister i dagspressen har minskat ungefär lika mycket (mellan 2004 och 2014). I PS-företagen däremot har antalet journalister varit relativt konstant eller ökat något (särskilt i SVT 2014-15 när ett 40-tal nya journalisttjänster skapades i samband med den regionala omställningen).

Professor Gunnar Nygren

Professor Gunnar Nygren är expert på svenska redaktioner och journalister. (Foto: Mats Carlsson-Lénart)

– Men man ska inte stirra sig blind på hur många journalister det finns utan det viktiga är vad de gör och hur de jobbar, menade professor Gunnar Nygren på Södertörns högskola som är en av forskarna vars resultat publiceras i Mediestudiers årsbok.

Nygrens och kollegan Ester Appelgrens forskning visar att färre journalister producerar mer, precis som inriktningen ofta varit från medieföretagens sida när de måste skära.

– Dels publiceras material på flera olika plattformar idag och redaktionerna, utom möjligen de allra största, arbetar integrerat med publicering på flera plattformar samtidigt, säger Gunnar Nygren.

Fd aktuelltchefen Helena Stålnert är ordförande i Institutet för Mediestudier

Gammal SVT-bekant - fd aktuelltchefen Helena Stålnert är ordförande i Institutet för Mediestudier. (Foto: Mats Carlsson-Lénart)

PS avgörande för mångfald

Men även om färre gör mer idag kan det inte kompensera en minskad mångfald och minskade resurser till en rad dimensioner och aspekter av journalistiken.

– Idag när det utanför storstäderna bara finns tre städer som har två konkurrerande dagstidningar har public service en avgörande roll för mångfalden. De enda självständiga alternativen till de stora tidningskoncernerna är oftast SVTs och SRs regionala nyheter, skriver Gunnar Nygren och Ester Appelgren.

Nygren ifrågasätter också de stora tidningarnas roll och ambitioner som ”rikstidningar”.

– När man inte längre har kvar reportrar och redaktioner utanför Stockholm vet man ju egentligen ingenting om landet längre.

Professor Gunnar Nygren

Det måste inte vara antalet journalister som är det enda avgörande, menade professor Gunnar Nygren. (Foto: Mats Carlsson-Lénart)

Var fjärde kommun utan redaktion

De olika delrapporterna i Institutet för Mediestudiers årsbok antyder också att bevakningen av politik, samhälle och ekonomi får allt mindre resurser på bekostnad av sport, nöje, kultur  och livsstil som får allt större utrymme. Detta gäller särskilt och i ökande grad på webben, där artiklar som kan ligga länge efterfrågas.

– Inte minst är det bevakningen på kommunnivå som drabbas. Efter de senaste årens rationaliseringar saknas nyhetsredaktioner i var fjärde svensk kommun, konstaterar Gunnar Nygren.

Samtidigt satsar kommunerna på utökad egen kommunikation med medborgarna, både direkt och via medier.

­– Jag har till och med hört att lokaltidningsredaktörer ringt till kommunala informatörer och bett dem skriva artiklar, säger Gunnar Nygren.

Men Anette Novak i Medieutredningen hävdade att kommunerna inte välkomnar den minskade aktiviteten från medias sida

– När vi i utredningen haft samråd ute i landet har kommundirektörer och andra beklagat att exempelvis redaktioner försvinner. ”Granska oss mer”, var budskapet vi fick med oss, enligt Novak.

Gratistidningar större problem än PS

Tidningarna representerades på seminariet av VLT:s tidningschef Thelma Kimsjö. Hon sa sig inte känna igen alla resultat och slutsatser gällande mediernas reträtt. Inte heller skyllde hon pressens problem på public service.

– Konkurrensen från gratistidningar är det stora problemet för oss, sa Kimsjö. Public service påverkar inte särskilt mycket lokalt.

Anette Novak

Medieutredaren Anette Novak bekymrades över medborgarnas låga engagemang gällande krisen för journalistiken. (Foto: Mats Carlsson-Lénart)

Men debattörerna tycktes vara överens om att mediernas minskade samlade resurser är ett problem, och att det inte bara är mediebranschens problem utan hela samhällets – en demokratifråga.

– Det som jag tycker är mest oroande är att den svenska allmänheten inte är aktiv i den här debatten. Under arbetet med Medieutredningen har bara en enda medborgare hört av sig till oss, säger Anette Novak som hävdar att engagemanget för t ex lokal journalistik är större i andra länder.

Publikens behov i fokus

PS-representanten Björn Löfdahl från Sveriges Radio menar att en fortsatt utveckling av kontakten med publiken är kärnan för överlevnad. Och att satsa på kvalitet före kvantitet.

­–Vi försöker göra färre men bättre items. Innehåll med ökad relevans. Inom public service har vi ju inte samma lokala närvaro som tidningarna men vi kan i stället lyfta att exempelvis kommunala beslut är allt mer beroende av nationella och internationella förhållanden, genom att koppla ihop lokala reportrar med med våra korrar.  60 procent av lokala beslut är EU-avhängiga.

Medieutredaren Anette Novak vars slutbetänkande ju kommer under våren landade i sin slutreplik i det uppenbara behovet av hjälp för att hitta rätt i det ständigt ökande mediebruset.

– I en värld där det finns allt fler fakta och uppgifter som är icke verifierbara behövs det  filtrering. Den kan antingen sökmotorer eller medieorganisationer svara för. Så frågan är om konsumenterna vill att en algoritm eller en journalist ska stå för filtreringen.

247.e602927b0367954b71afe602927b0367

3 gillar detta

Prenumerera


Prenumerera på Vipåtv:s nyhetsbrev här:
Namn
E-postadress

Vipåtv

SVT:s interna nyhetstidning sedan 1991.

Webbadress: vipatv.svt.se

Twitter: @svt_vipatv

Adress: Vipåtv, SVT, KH-BVP

105 10 Stockholm

Kontakt

Redaktör: Charlotta Lambertz

E-post: vipatv@svt.se

Ansvarig utgivare: Sabina Rasiwala, kommunikationsdirektör