7 december

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Uppdrag granskning i Grums

Reportern Joakim Lamotte och fotograf Åke Wehrling bestämde sig för att åka tillbaka till Grums för att ta del av alla känslor som satts i brand efter det uppmärksammade programmet om Grums tidigare i år. (foto: Åke Wehrling)

Publicerad 24 mars 2015 07:00 - Uppdaterad 30 mars 2015 18:09

Uppdrag granskning letar förmildrande omständigheter

Reportern försöker hitta förmildrande omständigheter och den intervjuade spelar in samtalet i smyg. Ja, på Uppdrag granskning råder just nu omvända världen, tack vare publikens och de granskades tillgång till egna kanaler att höras och synas i.

Resultatet blir berättelser som inte bara fokuserar på att något har hänt, utan också på varför.

”Uppdrag gransknings fiasko i Grums” skriver medietränaren och krishanteraren Paul Ronge i sin blogg om ett av de senaste avsnitten av SVT:s flaggskepp. Han skriver inlägget med Grums kommuns ”samtycke och godkännande”, eftersom han har anlitats av dem just i syfte att bemöta den pågående granskningen.

– Vi stöter ju allt oftare på att de vi granskar går till mer eller mindre professionella motattacker på våra program, men att en kommun anlitar en PR-konsult för 125 000 kronor för hjälp med en intervju som sedan inte kommer med i programmet, är ju lite speciellt, säger Uppdrag gransknings projektledare och ansvarige utgivare Nils Hanson.

Spelade in intervjun

Att den intervjuade, i det här fallet kommunalrådet i Grums, själv sedan spelade in intervjun utan att berätta det för SVT:s team, var ytterligare en ny dimension för den annars ganska luttrade redaktionen.

– Ja, det var ju också ovanligt, men vi har egentligen inget att invända mot det.

Tvärtom, det är ju bara bra att det dokumenteras och publiceras, när vi nu själva fick till slut fick prioritera bort just den intervjun, säger Nils Hanson.

Nils Hanson

Uppdrag gransknings projektledare och ansvarige utgivare Nils Hanson. (foto: Anders Egle)

Ensidig negativ bild

Den heta debatt som har följt på programmet, där UG anklagas för att ha svartmålat och gett en alltför ensidigt negativ bild av just exemplet Grums kommun, har dock inte gått redaktionen obemärkt förbi. Reportern Joakim Lamotte och fotograf Åke Wehrling bestämde sig till exempel för att åka tillbaka och möta såväl allmänheten som kommunalrådet igen, för att ta del av alla känslor som satts i brand. En uppföljning på runt 20 minuter som kommer att sändas 22 april.

– Reaktionerna har föranlett en självrannsakan hos oss. Det är något vi ofta ägnar oss åt. I det här fallet tyckte vi att vi varit tydliga med vår avsikt och låtit flera positiva röster komma till tals. Men det räckte uppenbarligen inte och då får vi förtydliga det i vår uppföljning. Vi vill ju helst att debatten ska handla om den problematik som vi belyser i programmen och inte i första hand om journalistiken, säger Nils Hanson.

Reporter Joakim Lamotte pratar med invånarna i Grums.

Reporter Joakim Lamotte pratar med invånarna i Grums. (foto: Åke Wehrling)

Sociala medier

Men debatt blir det i princip efter varje avsnitt av Uppdrag granskning, inte minst på sociala medier.

– Numera har ju de vi granskar tillgång till många kanaler att synas och höras på för att misstänkliggöra oss och försöka ta udden av vår granskning, liksom publiken, som är oerhört snabb med att framföra kritik, ibland väldigt initierad. Det ställer stora krav på vår precision, uppriktighet och generositet, säger Nils Hanson.

Traditionen inom granskande journalistik har nästan varit att maximera det negativa och tona ner det som talar emot ens case, men om den hållningen någonsin har fungerat så gör den det absolut inte längre. Därför pågår just nu ett intensivt förändringsarbete på Uppdrag gransknings redaktion för att man istället ska gå i spetsen för ett motsatt förhållningssätt.

– Vi har tre ”kontrollstationer” under arbetets gång på vägen fram till färdigt reportage, där vi likt djävulens advokater ifrågasätter allt man dittills har kommit fram till. Nu har vi ytterligare betonat punkten ”förmildrande omständigheter” och ser till att de också kommer med i det färdiga programmet. Väldigt få personer eller företeelser är ju allt igenom onda.

Brottsmisstänkt

Ett exempel på det förhållningssättet fanns i det Guldspade-nominerade reportaget ”Naken på nätet”, där det berättades om en väldigt ung tjej som blivit utsatt för sexuella trakasserier men samtidigt själv blev brottsmisstänkt då hon hade egna komprometterande bilder i sin mobiltelefon.

– Där säger vi i speaker-texten att ”polisen försöker vara varsam” i förhöret. Så hade vi nog inte formulerat oss för fem år sedan, utan snarare låtit polisen framstå som hård. På samma sätt lyfte vi fram AIK:s positiva insatser bland ungdomar i reportaget om huliganism och när vi granskade Migrationsverkets bristfälliga språktester avslutade vi med att säga att vi inte vet om casens uppgifter fullt ut är sanna. Vi kunde ha avstått från det och därmed gjort casen starkare, men eftersom vi inte är helt säkra så redovisar vi det öppet.

"Naken på nätet"

I reportaget ”Naken på nätet” berättades om en väldigt ung tjej som blivit utsatt för sexuella trakasserier men samtidigt själv blev brottsmisstänkt då hon hade egna komprometterande bilder i sin mobiltelefon.

Mer uddlösa reportage?

Att den här lite mjukare hållningen skulle göra reportagen mer uddlösa och mindre engagerande tror Nils Hanson absolut inte.

– Nej, jag har då aldrig sett en action-film där hjälten inte har problem på vägen. Tvärtom blir en story ointressant om allting bara går spikrakt framåt, så vi har bara att vinna på att bjuda in mera motstånd i berättandet.

Därmed inte sagt att Nils Hanson håller med om kritiken mot Grums-reportaget, att det gav en orättfärdigt svartmålad bild av orten. Det handlar helt enkelt om den journalistiska grundregeln 1A – att välja vinkel.

Inte ge förskönande bild

– Jag har all respekt för att den som blir granskad inte tycker att hela bilden kommer med. Vi har också blivit granskade och även om vi tyckt att det funnits substans i det man kommit fram till så har vi inte riktigt känt igen oss. I granskningen av Grums kunde vi berättat fantastiskt positiva saker om naturen, ishockeyn och duktiga entreprenörer, men det är inte vårt uppdrag att ge en förskönande bild. Vi blir ju ofta anmälda till Granskningsnämnden för just det här, och de friar oss alltid med motiveringen ”det granskande uppdraget innebär att man kan ha en kritisk infallsvinkel”, så länge det man lyfter fram är relevant och sakligt och låter det bemötas. Och det tycker jag att vi gjorde, även om vi inte tog med just kommunalrådets åsikter, säger Nils Hanson.

Om inte annat bidrog programmet i alla fall till att Uppdrag granskning återigen blev en ”snackis”. Och det kan behövas, i tider när tittarsiffrorna inte riktigt är som de en gång var.

Kommungranskarna i Österåker

Över en miljon såg Kommungranskarna i Österåker tidigare i år. (foto: SVT)

– Inför 2015 gav ledningen oss målet att minst två program per säsong skulle ha minst tio procent av tittarna. Det hade vi ofta förr, innan Youtube och Netflix och andra konkurrenter dykt upp, men nu är det mer sällan och därför trodde jag att det skulle bli svårt att leva upp till målet. Men redan i säsongens första program, Kommungranskarna i Österåker, hade vi elva procent och över en miljon tittare. Det är en enormt bra siffra för ett samhällsprogram. Annars ligger vi i regel kring sju-åtta procent, så det är ju en vikande trend.

Vinjetten negativ?

Även om det mesta förändringsarbetet på redaktionen handlar om innehåll och arbetssätt har man även börjat titta på utanpåverket.

– Jag tycker att vinjetten vi har nu är väldigt snygg, men det är möjligt att den är lite väl negativ. Det är ju tomt och ödsligt på bilderna, som om det inte fanns några människor kvar på jorden, och det sänder ju inte direkt de signaler som vi vill förmedla med programmet – att vi är en god kraft som vill samhället väl och visar att allt inte är nattsvart. Men det kräver också att vi i programmen inte bara berättar att något missförhållande råder, utan pekar på systemfelen, förklarar varför och pekar på lösningar.

247.e602927b0367954b71afe602927b0367

26 gillar detta

Prenumerera


Prenumerera på Vipåtv:s nyhetsbrev här:
Namn
E-postadress

Vipåtv

SVT:s interna nyhetstidning sedan 1991.

Webbadress: vipatv.svt.se

Twitter: @svt_vipatv

Adress: Vipåtv, SVT, KH-BVP

105 10 Stockholm

Kontakt

Redaktör: Charlotta Lambertz

E-post: vipatv@svt.se

Ansvarig utgivare: Sabina Rasiwala, kommunikationsdirektör