19 november

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Jönköpingsredaktionen

Än så länge är Jönköpingsnytt inte så många, men snart är SVT Nyheter Jönköping några fler, liksom arbetsuppgifterna, konstaterar Ulrica Abrahamsson, Anna-Karin Hedén, Eva Unosson, vikarierande Linda Olsson, Kristin Renulf och Fredrik Weibull. (foto: Anders Egle)

Publicerad 6 november 2014 07:00 - Uppdaterad 10 november 2014 20:36

Förväntan blandas med oro kring bemanningen

”Äntligen!”. Det var den spontana reaktionen på Jönköpingsnytt när planerna på en ny organisation för de regionala nyheterna presenterades.

Några månader senare har en stor del av glädjen bytts ut mot både frågetecken och farhågor, kring hur resurserna ska matchas mot ambitioner och krav.

– Äntligen en rejäl satsning på lokaljournalistik! Och äntligen får vi bestämma själva! Det var det första vi sa allihop här på redaktionen, när idéerna presenterades i början av året, säger Jönköpingsnytts redaktör Anna-Karin Hedén, och tonen i rösten antyder att en hel del av entusiasmen fortfarande finns kvar.

För även om Småland i resten av Sverige ofta ses som ett homogent och enhetligt allmoge-landskap är det trots allt landets tredje största, där inte ens indelningen i tre egna län räcker till utan en del orter administrativt hör till Hallands län och några Östergötlands län.

Stora avstånd

– Det är stora avstånd här i Småland, både geografiskt och mentalt, så det som händer i Växjö eller Kalmar känns inte alltid särskilt angeläget hos tittarna här i Jönköping, och vice versa, säger videojournalisten Fredrik Weibull, som själv har jobbat på redaktionen i Jönköping i 14 år men har kopplingar längre tillbaka än så.

– Det var faktiskt min pappa, Birger Johansson, som startade den här lokalredaktionen till Smålandsnytt 1989, och på den tiden var de tre personer. När jag kom blev vi fyra, och så var det fram till 2008 när Jönköpingsnytt etablerades som ett eget namn inom Smålandsnytt och vi blev sju tjänster, säger Fredrik Weibull.

Ulrica Abrahamsson och Linda Olsson.

Två generationer videojournalister möts i det kombinerade teknik- och vilorummet i källaren på SVT i Jönköping. Rutinerade reportern Ulrica Abrahamsson håller just på att slutföra sin utbildning i att hantera videokameran, medan vikarien Linda Olsson har många års VJ-erfarenhet från sina år på TV4:s lokalredaktion. (foto: Anders Egle)

Åtta egna sändningar

Idag har man som mest uppåt sex minuter eget material i 19.15-sändningen och bidrar därutöver med material till Smålandsnytts övriga sändningar under dagen, plus såklart med texter och bilder till webben.

När SVT Nyheters 21 nya regionala redaktioner sjösätts 2 mars nästa år blir det åtta egna sändningar om dagen att fylla med material från Jönköpings län. För SVT Nyheter Jönköping, som det nya namnet lyder, innebär det samtidigt en ökning från dagens sju tjänster till att bli en så kallad tio-ort.

– Vi har ju fått allt fler besked efter hand om hur det ska bli, och även om vi fortfarande inte är helt säkra på exakt hur många minuter vi ska producera varje dag i veckan eller hur mycket material vi ska bidra med på webben, så står det ju klart att kraven på oss ökar betydligt mer än bemanningen. Med tanke på hur ambitiös personalen är så kommer vi säkert att klara det, men utmaningen blir att i längden spara på krafterna så att vi inte jobbar ihjäl oss, säger Anna-Karin Hedén.

Ulrica Abrahamsson

Ulrica Abrahamsson ute på jobb. (foto: Anders Egle)

Ny redaktionschef

En helt ny redaktionschef är redan rekryterad, i form av P4 Skaraborgs kanalchef Daniel Rundqvist, och tre nya videojournalister ska vara på plats vid årsskiftet för att hinna trimma in organisationen innan 2 mars.

– Grundidén med omgörningen är jättebra genom att vi kommer närmare publiken. Tidigare har vi haft en lite schizofren identitet – är det Smålandsnytt eller Jönköpingsnytt som ber om en intervju? Det kommer vi att slippa nu och att fylla alla sändningar med relevant lokalt material är i princip inget problem, men frågan är hur vi ska kunna göra det, med ambitionen att vara nyhetsledande och sätta agendan istället för att göra rewrite, med en redaktion på bara tio personer? Det känns som att de som räknat ut att det ska räcka inte inser att tv-produktion tar tid och kraft, på ett helt annat sätt än radio- och tidningsproduktion. Till och med de HR-konsulter som SVT anlitat har ju räknat ut att 15 personer vore optimalt för att ha muskler nog att göra bra journalistik, säger Fredrik Weibull, och kollegan Kristin Renulf delar hans oro.

Ska hjälpa varandra

– Det känns synd att man går in i en såhär stor och principiellt väldigt bra förändring med en organisation som alla redan på förhand vet är alldeles för liten. Tio-orterna kommer visserligen ha ett krav på sig att hjälpa varandra och dela med sig av material, men hur relevant blir det, när hela grundtanken med omorganisationen är att producera så lokalt intressant material som möjligt? säger Kristin Renulf.

Fredrik Weibull är också tveksam till hur många av de tio på redaktionen som verkligen ingår i arbetsstyrkan, en normal arbetsdag.

– Än har vi inte fått besked om hur det är tänkt att lösas, eller vilka arbetstider som gäller på kvällar och helger, och nu börjar det brinna i knutarna för att man ska kunna börja planera sitt privatliv efter nyår. Men oavsett så bygger den nya organisationen på att man har full bemanning hela arbetsdagen varje dag, men många här är småbarnsföräldrar så man kan mer eller mindre räkna med att någon vabbar eller själv är sjuk, en annan är på kurs och någon jobbar förhoppningsvis med något längre, fördjupande projekt, så man är sällan full styrka, säger Fredrik Weibull.

"Jönköpingsmodellen"

Att-göra-tavlan.

Att-göra-tavlan.

En grundsten i omorganisationen är att uppdelningen mellan reportrar och fotografer försvinner, så att alla framöver istället är multitaskande videojournalister.

I Jönköping är ambitionen ändå att i möjligaste mån kunna jobba vidare med det man själva kallar ”Jönköpings-modellen”, vilket står för en väldigt noggrann genomgång av dagens jobb för att avgöra var det trots allt krävs ett gammalt hederligt team för att göra ett riktigt bra reportage.

– Är det känsliga ämnen så kan den där tiden med kallprat man som reporter har med intervjupersonen, medan fotografen riggar kameran, vara hela skillnaden mellan en bra och dålig intervju. Småpratandet gör att alla inblandade blir mer avslappnade och ofta föder det de riktigt bra frågorna som inte gått att planera på förhand, säger Ulrica Abrahamsson, som själv är mitt uppe i SVT:s internutbildning av videojournalister.

Reporter Ulrica Abrahamsson.

Reporter Ulrica Abrahamsson har fått en nytändning i jobbet. (foto: Anders Egle)

Nytändning

– Jag var en av de första reportrarna på Smålandsnytt som även började redigera, men när det gäller fotograferandet är jag sist ut. Förr fick jag smått panik när det kom på tal att jag skulle behöva lära mig filma också, men nu har jag hunnit vänja mig vid tanken och eftersom kursen jag går är så bra så har det nästa blivit som en nytändning i jobbet, även om jag märker att min ovana gör att journalistiken än så länge blir lidande, säger Ulrica.

Framförallt är det ovanan vid bildtänkandet som skaver, vilket gör att koncentrationen på själva intervjun blir lidande. Det gör att även redigeringen till slut blir svårare.

– Förr kunde jag genom att lyssna noga på svaren styra och i princip klippa intervjuerna medan jag gjorde dem, men nu måste jag samtidigt hålla koll på ljudet och att den jag intervjuar inte byter fot och försvinner ur bild. Men jag hoppas att jag vänjer mig, och som tur är jobbar jag på en oerhört tajt och prestigelös redaktion med många duktiga videojournalister, så vi är vana vid att ge råd och stötta varandra, säger Ulrica Abrahamsson.

247.e602927b0367954b71afe602927b0367

12 gillar detta

Prenumerera


Prenumerera på Vipåtv:s nyhetsbrev här:
Namn
E-postadress

Vipåtv

SVT:s interna nyhetstidning sedan 1991.

Webbadress: vipatv.svt.se

Twitter: @svt_vipatv

Adress: Vipåtv, SVT, KH-BVP

105 10 Stockholm

Kontakt

Redaktör: Charlotta Lambertz

E-post: vipatv@svt.se

Ansvarig utgivare: Sabina Rasiwala, kommunikationsdirektör