15 november

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Kjell Lundström och Jonna Björnbom.

Kjell Lundström på Östnytt gillar VJ-rollen. Här fejkintervjuar han kollegan Jonna Björnbom från Falun. (foto: Mats Carlsson Lénart)

Publicerad 14 oktober 2014 11:47 - Uppdaterad 20 oktober 2014 13:47

Blandade känslor inför VJ-rollen

Under hösten och vintern pågår kompetens-omställningen där 110 reportrar/programledare på de regionala nyhetsredaktionerna ska lära sig att filma.

Samtidigt som det finns en entusiasm att få lära sig något nytt på kursen så märks också en oro inför vad den nya journalistrollen kommer att innebära.

Patrik Samuelsson går igenom nästa övning.

Patrik Samuelsson går igenom nästa övning för kursdeltagarna som kommer från hela landet. (foto: Mats Carlsson Lénart)

I kvarteren söder om färjorna i Värtahamnen kan man under vissa stunder nu i höst se så många som åtta TV-team samtidigt vara ute och jobba.

Det är regionalnyheternas reportrar och programledare under kompetensomställning som är ute och genomför olika övningsuppgifter, varvade med lektioner och genomgångar uppe i SVT:s utbildningslokaler på Hangövägen.

– Vi är två kursdeltagare på varje kamera men egentligen jobbar vi inte tillsammans utan ska göra varje uppgift var och en för sig, förklarar Jonna Björnbom som är reporter och programledare på GävleDala, medan hennes partner för dagen, Kjell Lundström från Östnytt, vandrar iväg med utrustningen en bit bort för att rigga en intervjusituation där han inte bara ska ställa frågorna utan också sköta kameran.

Kjell Lundström

Kjell Lundström från Östnytt tycker att kameran som han och de andra ska jobba med passar bra för ovana.

– Den här kameran, Panasonic 270, är väldig smidig och bra att jobba med. Den är inte så känslig och bra för den som inte är så van att filma, säger Kjell, medan han ställer skärpan.

Vitbalans och bländare

En liten bit bort samarbetar Susanne Jungmar på Västnytt och Anna-Klara Bankel från ABC. Det är mycket att ha i huvudet. Komma ihåg att vitbalansera, ställa in bländare och skärpa och så förstås ­– komma ihåg att trycka på rec-knappen..

– Jag kommer verkligen att sakna våra proffsiga fotografer, sörja att inte längre få jobba med dem, säger Susanne – samtidigt som hon försöker se ut en bra bakgrund till en ståuppa.

Anna-Klara Bankel och Susanne Jungmar.

Både Anna-Klara Bankel och Susanne Jungmar hoppas på att få jobba i par med kollegor även i fortsättningen. (foto: Mats Carlsson Lénart)

Alla ska kunna allt

I det nya sättet att jobba på regionalnyheterna är huvudlinjen att alla ska kunna allt. Nu i första omgången är det programledare och reportrar som utbildas i även att filma, i början av nästa år ska fotografer och redigerare skolas att fungera även som reportrar.

Cecilia Bergman-Eriksson, HR

– Vi kallar det för den nya journalistrollen och det handlar om att berätta med alla olika verktyg, alltså text, ljud och bild, säger projektledaren Cecilia Bergman-Eriksson, knuten till HR-stab.

110 personer utbildas

Kompetensomställningen av de cirka 110 reportrarna och programledarna är indelad i sex omgångar med 16 deltagare i varje. Varje grupp inleder med en veckas kurs i Värtahamnen, sen är det tre veckors praktik på hemmaredaktion innan det är dags att återvända till Värtan för en vecka med avslutande genomgångar.

– Vi utnyttjar den spetskompetens som byggts upp inom SVT när det gäller videojournalistik, säger Cecilia Bergman-Eriksson.

Lokalredaktion i Sälen

En av lärarna på kurserna är Patrik Qvicker, en av de allra första SVT:are som började göra inslag på egen hand. Sen 2005 är han ensam bemannare av GävleDalas lokalredaktion i Sälen.

– Jag tror att de som nu ska inta den nya journalistrollen har väldigt bra förutsättningar för det. Förutom att de redan är trygga i nyhetsarbetet och som reportrar har ju de flesta av dem också redigerat själva i flera år.

Patrik Samuelsson och Patrik Qvicker

Patrik Samuelsson och Patrik Qvicker tror stenhårt på sina kursdeltagares möjligheter. (foto: Mats Carlsson Lénart)

Två team

Patrik Qvicker arbetar i team med Patrik Samuelsson från Västerbottensnytt på tre av de sex kursomgångarna medan Clary Kroon och Peter Magnusson från Smålandsnytt svarar för den andra hälften. Tillsammans har de fyra utbildarna svarat för kursupplägget.

– Kursen syftar till att deltagarna ska bli kompis med kameran.  Det är viktigt att öva mycket. Därför kör vi ganska korta teoriavsnitt med övning direkt på, förklarar Qvicker.

Peter Magnusson och Clary Kroon

Peter Magnusson och Clary Kroon ska ha hand om hälften av de nu inledda kursomgångarna.

Delade känslor

Anders Hansson reporter med lång erfarenhet från GävleDala och även mångårig facklig företrädare för journalisterna  på sin redaktion har delade känslor för resan som han och regionalkollegorna just nu inlett.

– Det här är en mycket bra och riktigt rolig kurs, det vill jag gärna säga. Det som jag är tveksam till är hur vi i fortsättningen ska kunna vara lika vassa och snabba som vi är idag. Jag fruktar att det blir färre nyheter eftersom det inte går lika fort att göra ett inslag ensam som med fotograf, säger Anders.

Karin Mannberg på Värmlandsnytt.

Karin Mannberg på Värmlandsnytt, en av många mycket erfarna SVT-journalister som nu är under kompetensomställning. (foto: Mats Carlsson Lénart)

Bra journalistik?

Susanne Jungmar är en av 12 på Västnytts redaktion som nu ska lära sig filma. Hon är orolig för hur det ska bli någon tid över för bra journalistik när reportrarna både ska fotografera och redigera själva.

– Tiden som blir över för research och faktakollande blir allt kortare under en arbetsdag.

Susanne hoppas dock att även i fortsättningen arbeta i par.

– Vi har pratat om det och förhoppningsvis kan vi journalister turas om att stå bakom respektive framför kameran. Att inte behöva jobba ensam är både en säkerhetsfråga och en viktig arbetsmiljöfråga.

Susanne Jungmar, en av tolv från Västnytt som nu lär sig filma

Susanne Jungmar, en av tolv från Västnytt som nu lär sig filma.

Personlig utveckling

Ja, det finns hos många man möter på kursen en osäkerhet om hur framtiden ser ut, hur arbetet ska gå till, hur inslagen ska göras och vad som kommer att förväntas. Men också en känsla av nya möjligheter och personlig utveckling i jobbet.

– Fotokompetens är ett plus för mig som reporter, säger Anna-Klara Bankel som innan hon kom till ABC för 2,5 år sen bl a jobbade på SR, som sändare och reporter på Ekot och Alltid Nyheter.

– Men för att upprätthålla den journalistiska kvalitén så behöver vi ju också ha kvar möjligheten att arbeta i team, understryker Anna-Klara.

Anna-Klara Bankel på ABC blir kompis med kameran.

Anna-Klara Bankel på ABC blir kompis med kameran. (foto: Mats Carlsson Lénart)

Ensam i bilen

Men för en regionalreporter innebär den nya journalistrollen att man inte bara ska filma och redigera själv utan också köra.

– Det är kanske den biten jag bävar mest för. I GävleDalas område är det stora avstånd och jag kommer att sakna både att kunna sitta och jobba i bilen och sällskapet av en kollega, säger Jonna Björnbom medan hon väntar på att kurskamrat Kjell ska bli klar med sina bilder på en av färjorna i Värtahamnen.

Gäller att "hålla igång"

När det blir Jonnas tur att ta kameran ger Kjell Lundström sin syn på vad som väntar runt hörnet.

– Jag tycker det här är kul! Och jag som varit med om flera stora förändringar tidigare, både i SVT och på SR, vet att man anpassar sig varje gång, att det brukar gå bra. Den enda oro jag kan känna är att det blir för sällan som vi får filma, att vi blir lite ringrostiga. Det gäller att man "håller igång" så att man får rutin.

Fakta:

Under hösten och vintern pågår kompetens-omställningen där 110 reportrar/programledare på SVT:s regionala nyhetsredaktioner ska lära sig att filma.

247.e602927b0367954b71afe602927b0367

8 gillar detta

Prenumerera


Prenumerera på Vipåtv:s nyhetsbrev här:
Namn
E-postadress

Vipåtv

SVT:s interna nyhetstidning sedan 1991.

Webbadress: vipatv.svt.se

Twitter: @svt_vipatv

Adress: Vipåtv, SVT, KH-BVP

105 10 Stockholm

Kontakt

Redaktör: Charlotta Lambertz

E-post: vipatv@svt.se

Ansvarig utgivare: Sabina Rasiwala, kommunikationsdirektör