20 november

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Jimmy Ahlstrand

Jimmy Ahlstrand, chef för SVT Strategi. (foto: Carl-Johan Söder)

Publicerad 12 februari 2014 07:00 - Uppdaterad 17 februari 2014 11:35

Strategichefen om SVT:s mål till 2020

Jimmy Ahlstrand, SVT Strategis chef, skriver i en krönika i Vipåtv om de mål som SVT:s styrelse slagit fast för den nya tillståndsperioden – och de stora utmaningar som SVT nu står inför.


För en månad sedan gick SVT i ett nytt sändningstillstånd. Det är ett sändningstillstånd som ger oss mycket stor frihet att utforma verksamheten – och så ska det vara, det är en central del av oberoendet. Det nya tillståndet sträcker sig sex år in i framtiden.

Sex år är en lång tid. Det räcker med att titta i backspegeln sex år och fundera var vi befann oss då.

Och i vanliga fall brukar man efter den meningen säga något i stil med ”och därför vet vi ingenting om framtiden”. ”Den som lever får se”, typ. Men man kan också säga att ”tja vi vet inte exakt men en del vet vi ju”.

Kunde ana nytt beteende

För sex år sedan visste vi inget om ipaden. Men försäljningen av iPhones hade tagit fart, så vi kunde ana ett nytt beteende. Och vi hade Twitter, YouTube och Facebook på plats. Netflix var mitt uppe i skiftet över till att bli den största prenumerationstjänsten i bredbandsnäten i USA. Vi hade ingen finanskris i Europa, men USA hade fallit och vi visste att någon konsekvens skulle det ha.

Så även om vi inte visste exakt kunde vi se tecknen.

Också idag kan vi se tecken. Vi har sett hur digitaliseringen svept fram och jämnat hela industrier vid marken för att skapa utrymme för nya, bransch efter bransch. Musikbranschen har förändrats i grunden. Radion. De tryckta tidningarna. Filmen.

Vi talar ofta om den ändrade medieanvändningen hos publiken. Den är en del av det hela. Men vi måste också förstå att vi talar om helt nya produktionssätt. Ta utvecklingen för den animerade filmen som ett extremt exempel, från handritade teckningar till datorproducerad 3D. Vi talar också om grundläggande förändringar i mediebranschens ekonomi.[1]länk till annan webbplats

Ser ett tydligt hack i kurvan

Och det är rätt uppenbart att turen nu – efter musikindustrin, tidningarna, filmen och radion -  kommit till TV. När vi summerar 2013 ser vi ett tydligt hack i kurvan för TV-tittandet i Sverige, inte minst bland barnen.

Det är inte den första signalen. Ta Netflix otroligt snabba genomslag under 2013. Eller Youtubes raketutveckling. Eller dagspressens tv-satsningar.

Första utmaningen - bortom broadcast

En första utmaning handlar därför om att hitta en väg att navigera in i världen bortom broadcast. Dvs den värld där utgångspunkten inte är en linjär sändning av färdigpaketerade kanaler utan vårt utbud nås på många sätt. Via våra egna paketeringar och via andra. Där vi helt enkelt hittar nya sätt att arbeta.

Vi har tagit de första stegen in i den digitala världen. Men utvecklingen kommer kräva av oss att vi växlar upp och omprövar en del av vår verksamhet på ett kanske ibland mer fundamentalt sätt.

För det behöver vi se över vår utbudssammansättning, vi behöver se över våra processer internt och vår organisation. Vi måste fundera på vad och hurvi gör saker själva och i samverkan med andra – inte minst publiken.

Andra utmaningen - genomslag

En andra utmaning handlar om genomslag, och om att nå de som vi sällan eller aldrig når. Satsningen på on demand är en del av det, - för vi har svårt att nå den yngre halvan av befolkningen - men det handlar också om innehållet i programmen.

Vårt utbud ska spegla hela Sverige som det ser ut idag; Geografiskt men också socialt, kulturellt, etniskt, youname it.

Tredje utmaningen - visa vårt värde

En tredje utmaning handlar om såväl öka som bli bättre på att visa vårt värde.

Vi ska upprätthålla och stärka vårt genomslag – våra kanaler och tjänster måste vara välkända, de ska användas av många och de ska användas någorlunda ofta. Men användningen är inte ett självändamål utan något som hjälper oss leverera ett värde. Utan genomslaget kan vi inte åstadkomma de samhällsvärden vi finns till för.

Värde har flera dimensioner

Värde har flera dimensioner. Det handlar om såväl professionell kvalitet, om individens upplevelse av programmen och tjänsterna och samhällsvärdet.

  • Kraven på professionell kvalitet ökar, eftersom standarden hos många andra aktörer har ökat. Ett tydligt exempel på det är det internationella dramat, där det sällan har funnits en så stor mängd kvalitetsserier att välja på – och som våra egna måste kunna mäta sig med.
  • Kraven på att vi möter individens behov ökar i takt med att tittarna får alltfler alternativ att ägna sin tid åt. Inte minst handlar det om prisvärdhet. TV-avgiften måste upplevas som rimlig, och man måste känna att man får valuta för pengarna. Vi måste vara, ja här kommer det, underhållande och intressanta.
  • Slutligen handlar det om samhällsvärdet. Vår utgångspunkt är allmänintresset – det är det som skapar vår legitimitet. Våra program måste därför ha en koppling till det som finns i våra gener, vårt samhällsuppdrag, vårt kulturuppdrag, vårt kunskapsuppdrag och vår förmåga att skapa sammanhållning och bygga broar mellan människor som inte har mycket annat gemensamt. Att vi lyckas visa vad våra värden är – och det är inte samma i varje program – blir allt viktigare när vi ska motivera att vi finns. Men när man tänker ord som kvalitetsjournalistik och kultur så ska man tänka SVT.

Viktigt att särskilja sig

I den mångfald av program, kanaler och tjänster som publiken idag har att välja på blir det allt viktigare att särskilja sig. I vårt fall är särarten public service. Public service är kombinationen av oberoende, av genomslag hos många och en särskild kvalitet i programmen.

Det är också det som är utgångspunkten i de mål som SVTs styrelse slagit fast för tillståndsperioden. De handlar om kännedom, räckvidd och användning, men också om värde: Den professionella kvaliteten, den individuella nyttan och samhällsvärdet.

Det gäller nu bara för oss att hitta ett sätt att vara public service i det digitala medielandskap vi ser framför oss 2020.


[1]länk till annan webbplats (Som telekom, som just nu håller på och kastar om hela sin affärsmodell med billigt fast pris på bredband och dyra sms och telefonsamtal. Man kan säga att deras affärsmodell har varit att ställa fram ostronen på lunchbuffen och ta ut marginalen på svindyr macaronis’n’cheese. Inte hållbart i längden.)


Fakta:

Public service är kombinationen av oberoende, av genomslag hos många och en särskild kvalitet i programmen.

Det är också det som är utgångspunkten i de mål som SVT:s styrelse slagit fast för tillståndsperioden. De handlar om kännedom, räckvidd och användning, men också om värde: Den professionella kvaliteten, den individuella nyttan och samhällsvärdet.

247.e602927b0367954b71afe602927b0367
Chef, SVT Strategi

18 gillar detta

Prenumerera


Prenumerera på Vipåtv:s nyhetsbrev här:
Namn
E-postadress

Vipåtv

SVT:s interna nyhetstidning sedan 1991.

Webbadress: vipatv.svt.se

Twitter: @svt_vipatv

Adress: Vipåtv, SVT, KH-BVP

105 10 Stockholm

Kontakt

Redaktör: Charlotta Lambertz

E-post: vipatv@svt.se

Ansvarig utgivare: Sabina Rasiwala, kommunikationsdirektör