23 november

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Helen Tronstad
Stafetten
Helen Tronstad, Meteorolog och gruppchef SVT Väder

Publicerad 10 februari 2016 07:00

Statistik visar på förändrat klimat

Elisabeth Bergkvist lämnade över Stafettpinnen till Helen Tronstad, meteorolog och gruppchef på SVT Väder i Stockholm, med frågan: "Blir det svårare att göra prognoser nu med klimatförändringar och extremväder?"

Min första reflexmässiga reaktion på frågan är: Nej! 

Det som får mig att svara så är den tydliga skillnad jag gör mellan väder och klimat.

Väder är det vi upplever från dag till dag. Väder är regn eller snöfall, dimma eller moln, stormar och värmeböljor. Det som väderredaktionens meteorologer dagligen jobbar med på webben, i TV och på sociala medier.

Klimatet är summan av allt väder och ingenting man upplever på samma sätt som vädret.

Ta med en nypa salt

”Detta är den varmaste, kallaste, blåsigaste dagen i mannaminne” får man ibland höra. Sådana påståenden ska man ta med en nypa salt!

När jag var ung meteorolog fick jag höra att ”ett mannaminne är cirka tre år”. Vi glömmer fort, jag talar av egen erfarenhet! Tur då att det finns statistik.

Och statistiken visar att klimatet har förändrats de senaste 150 åren och de senaste 30 åren har förändringen gått allt snabbare.

Medeltemperaturen stiger, den arktiska isen smälter, havet blir varmare och havsnivån stiger. Vi får också fler dagar med intensiva regn och fler perioder med torrt väder.

Miljontals beräkningar

Vädret är resultatet av alla processer som triggas igång när olika luftmassor reagerar med varandra eller påverkas av solvärme eller nattkyla. Vädret följer naturvetenskapliga lagar och kan beräknas genom att tillämpa matematiska ekvationer.

Om man vet utgångsläget, kan man räkna ut hur vädret kommer att bli längre fram men detta kräver miljontals beräkningar.

Den första datorberäknade väderprognosen gjordes i USA 1949. En 24-timmars prognos tog då 24 timmar att beräkna! Men datorerna blev snabbare och 1954 utfördes den första datorprognosen, i Sverige.

1956 började SMHI använda datorprognosen i sin verksamhet.

Enorm mängd information

När vi meteorologer förbereder våra väderprognoser har vi en enorm mängd information att bearbeta. Förutom radar, satellit och väderobservationer för att bedöma hur utgångsläget ser ut, har vi flera olika datorkörningar som ibland visar lite olika resultat.

Det är vårt jobb att välja den mest trovärdiga prognosen och att formulera det väsentliga i väderutvecklingen.

Här litar vi på vår kunskap och erfarenhet. Men nu när klimatet förändras är våra erfarenheter från förr kanske inte alltid så relevanta?

Så efter närmare eftertanke är svaret fortfarande nej. Våra datorprognoser, som är ett resultat av noggranna mätningar och matematiska beräkningar, påverkas inte av att klimatet ändras, men vi meteorologer får vara extra observanta så att vi inte missar nya extremväder när de dyker upp.

Jag lämnar över stafettpinnen till Gisela Soprani, avdelningschef SVT Design, med frågan "Hur jobbar ni med att hålla kreativiteten uppe?"

Medeltemperaturen stiger, den arktiska isen smälter, havet blir varmare och havsnivån stiger. Vi får också fler dagar med intensiva regn och fler perioder med torrt väder.

247.e602927b0367954b71afe602927b0367

13 gillar detta

Vipåtv

SVT:s interna nyhetstidning sedan 1991.

Webbadress: vipatv.svt.se

Twitter: @svt_vipatv

Adress: Vipåtv, SVT, KH-BVP

105 10 Stockholm

Kontakt

Redaktör: Charlotta Lambertz

E-post: vipatv@svt.se

Ansvarig utgivare: Sabina Rasiwala, kommunikationsdirektör