15 november

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Leif Furhammar

Leif Furhammar

Publicerad 4 november 2015 11:15 - Uppdaterad 4 november 2015 11:16

Leif Furhammar

Att skriva en nekrolog över en språkets mästare känns högtidligt. Därför börjar jag med lunchen. Att luncha med Leif betydde alltid några timmars glädje. Tisdagar tyckte han var bästa dagen för då kunde man raggmunka.

Och så pratade vi, jag mest, för Leif var med sin vänliga blick och sina fundersamma följdfrågor svensk mästare i lyssning. Därför ville alla berätta för Leif. Med sin ödmjukhet och generositet fick han omgivningen att blomstra.

Och jag minns att vi pratade om Lassie och Stadens ljus, Chaplins underbara film, och hur lätt fiktionen kan framkalla verklighetens tårar. Som man sen kommer ihåg resten av sitt liv. Sen skiljdes vi, som alltid, vid Karlaplans fontän. Och vi sa, som alltid, att vi ses snart igen. Men aldrig att vi sågs igen.

Privilegium att bli recenserad

I trettio år kände jag Leif enbart genom hans böcker och tv-krönikor, och jag vet att alla som gjorde program såg det som ett privilegium att bli recenserad av just Leif Furhammar.

Oavsett om han gillade programmet eller inte eftersom kunskapen var så stor, integriteten total, och språket så skimrande vackert. Och han skrev med omsorg och respekt, även om de program han djupt ogillade ty Leif var en mycket moralisk och humanistisk människa. Hans ord byggde upp, rev aldrig ner.

Tog teve på allvar

Och så tog han teve på allvar, något vi inte var bortskämda med. Att skriva om teve är ju inte det mest prestigefyllda journalistiska uppdraget. Ofta blir det bara lite löst tyckande, sällan substans eller analys. Därför var Leifs skärpa och humor unik i en bransch så fylld av trams och trivialiteter. Därför satt just Leif Furhammars krönikor uppsatta på redaktioner runt om i landet.

”Rutmönster”

När beskedet kom att Leif Furhammar var död tog jag fram hans ”Rutmönster” ur bokhyllan, hans samlade tankar om televisionen i Sverige, en liten tunn bok men den tyngsta någonsin i ämnet.

Jag bläddrar i den på måfå, understrykningar på var och varannan sida. Så klokt, så spirituellt, så elegant han skriver. Jag sätter mig ned och förundras. Det är 25 år sen ”Rutmönster” kom ut men professorsblicken sträcker sig långt in i framtiden. Se bara på dessa rader ur kapitlet Trivialitetens triumfer:

”Frihet, det var att ha sex olika långfilmer att välja på och inte ha tid att se någon av dem. Frihet var att få både Dallas och Falcon Crest och Kliniken och Guldenburgs och Storstad och Destination Nordsjön. Ingen frihet rymmer mer än den friheten. Men hur mycket frihet får plats på ett dygn? Och vad är den värd?”

Få människor har betytt så mycket för filmen och televisionen i Sverige som Leif Furhammar. Och ingen lyssnade så vackert som han.

247.e602927b0367954b71afe602927b0367

21 gillar detta

Vipåtv

SVT:s interna nyhetstidning sedan 1991.

Webbadress: vipatv.svt.se

Twitter: @svt_vipatv

Adress: Vipåtv, SVT, KH-BVP

105 10 Stockholm

Kontakt

Redaktör: Charlotta Lambertz

E-post: vipatv@svt.se

Ansvarig utgivare: Sabina Rasiwala, kommunikationsdirektör