15 december

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Sivert och Jewell i programserien Sveriges bästa hemtjänst från 2016.

Sivert och Jewell i "Sveriges bästa hemtjänst". (Foto: Johan Gunseus)

Publicerad 23 november 2017 07:00 - Uppdaterad 23 november 2017 18:12

Äldre syns sällan i medierna - goda exempel finns vid SVT i Umeå

Varför syns äldre sällan i medierna?

Finns det särskilda journalistiska metoder för att jobba med äldre personer när de medverkar i tv-program och vilka erfarenheter finns det av att intervjua sköra äldre personer?

Många gånger när äldre personer medverkar sker det ofta i frågor som gäller ålderdom, dålig mat på äldreboendet eller höga kostnader för hemtjänst.

25 procent av befolkningen är över 60 år och även om befolkningen blir äldre och vi lever längre är det få personer över den åldern som syns i medierna.

Fråga doktorn och Go´kväll

I tv-huset i Umeå produceras flera program som vänder sig till en äldre publik. Till exempel Fråga doktorn, Go’kväll och där har även serierna Sveriges bästa äldreboende och Sveriges bästa hemtjänst producerats.

Några av de journalister som jobbat i dessa produktioner har även gjort dokumentärfilmer där äldre människor har varit huvudpersoner. 

Forskaren Maria Edström

Det finns en särskild äldre-kompetens hos medarbetarna i Umeå, säger forskaren Maria Edström när hon berättar om sina resultat för medarbetarna vid SVT Umeå. (foto: Matilda Sandberg)

Maria Edström, medieforskare vid JMG (Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet) bestämde sig för att ta reda på om arbetssätten förändras när det handlar om äldre medverkande.

Tillsammans med Lotta Strömland tidigare projektledare vid SVT Umeå har hon intervjuat flera personer som jobbar på redaktionerna. Tidigare i höstas presenterades intervjuresultatet. 

Lotta Strömland och Maria Edström.

Lotta Strömland, tidigare projektledare vid SVT Umeå och Maria Edström, forskare vid Göteborgs universitet har intervjuat journalister som jobbar med bl a Fråga doktorn och Go’kväll. (Foto: Matilda Sandberg)

Drivs av egen övertygelse

- Det är tydligt att journalisterna drivs av en egen övertygelse att det är viktigt att ha med äldre. Annars är det inte säkert att de här programmen eller filmerna skulle ha blivit av. Både branschen och journalistutbildningarna har ett ansvar för att bredda mediebilden av äldre, berättar Maria Edström. Journalisterna på SVT Umeå är dedikerade och driver de här frågorna för att de tycker att de är viktiga.   

Projektet har kommit till tack vare forskning inom AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa, som vill bidra till att äldres välbefinnande, funktion och delaktighet kan behållas så länge och i så stor utsträckning som möjligt.

Djupintervjuerna gjordes under våren 2017 och förutom att presenteras för medarbetarna i Umeå, arbetar Maria Edström vidare med äldres representation i sin forskning. 

Praktiska frågor

Programledaren Linda Olofsson.

Programledaren Linda Olofsson. (Foto: Matilda Sandberg)

Ofta ställs redaktionerna för Fråga doktorn och Go’kväll inför praktiska frågor som rör de medverkande. När det gäller äldre som ska vara med i tv handlar det ofta om - orkar den här personen vara med i direktsändning, hur gör redaktionerna för att arbetet ska flyta smärtfritt och att orken finns kvar när det väl är dags för sändning. 

- Tv är komplext och krävande inspelningsmässigt och de flesta gäster oavsett ålder är spända och blir trötta av att vara med i direktsändning. På Go’kväll ser de till att gästerna får vila sig mellan repetition och sändning för att det ska fungera, berättar Maria Edström. 

Fråga doktorn

Programledaren Suzanne Axell och husdoktorn Gunilla Hasselgren.

Fråga doktorns programledare Suzanne Axell och husdoktor Gunilla Hasselgren. (Foto: Andreas Nilsson)

Fråga doktorn är ett program som är populärt för en äldre publik, närmare en miljon bänkar sig framför tv:n under högsäsong.

Programmet har en framgångsrik sida på Facebook där en stor del av kommunikationen med tittarna sker. Sättet att kommunicera med tittarna skiljer sig inte avsevärt från hur man för dialog på andra sidor. Skillnaden är att de äldre gärna vill ha en personlig kontakt och när de har fått tag på mailadressen hör de gärna av sig direkt till webbredaktören för att få svar på sina frågor.

Och de hör av sig tills de har fått svar. Det är annorlunda än från andra tittare som söker sig fram mer på egen hand.

Stort engagemang

Programserien "Sveriges bästa äldreboende".

Vad kostar en klapp på kinden? Bilden är hämtad från programserien "Sveriges bästa äldreboende". (foto: AnnaKarin Drugge)

För fyra år sedan sände SVT programmet Sveriges bästa äldreboende, en serie som skildrade förhållandena och villkoren på ett äldreboende - Smedsberget i Lycksele och serien väckte stort engagemang. 

Inför inspelning fick medarbetarna genomgå en demensutbildning. Hur bemöter man personer med demens, hur filmar vi privata situationer på ett värdigt sätt. Och hur gör vi om någon medverkande dör under seriens gång, eller efter att allt är färdigredigerat?

- Redaktionen hade stort fokus på att skapa ett förtroende hos personal, anhöriga och de som bodde på Smedsberget, vilket antagligen var en förutsättning för att programserien skulle kunna genomföras och bli uppskattad både av de medverkande och tv-tittarna. berättar Maria Edström.

Semesterresa till Grekland

Greklandsresan

Ulrika Tigerhov, 91 år, och aktivitetsfixaren Dimitrios Tackis Sahpekidis i dokumentären Greklandsresan. (Foto: Eva Löfroth)

Under researchen för Sveriges bästa äldreboende stötte journalisterna på ett äldreboende i Västervik som tog med sina brukare på en semesterresa till Grekland.

Den kontakten resulterade i filmen Greklandsresan - en populär titel på SVT Play. Flera av dem som arbetade i redaktionen för Sveriges bästa äldreboende fortsatte sitt arbete med att skildra äldre personer och spelade in Greklandsresan. 

- Det märks att journalisterna brinner för att höra människors berättelser. Och när du har levt länge har du mycket att berätta. Och journalisterna upplever att den gruppen glöms bort idag. Samtidigt kan äldre vara svåra att få att ställa upp framför kameran, de har respekt för tekniken. Ett av knepen på inspelning är att skapa nära relation mellan inslagsproducent, fotograf och medverkande. Då är det inte ett kamerateam som kommer utan två vänner som är och hälsar på och man har en pratstund. Det skapar trygghet och förtroende, fortsätter Maria Edström.

Redaktionen i Umeå.

Många äldre tittare vill ha rak kontakt, få svar på sina frågor och hjälp med att t ex hitta på hemsidor och hör gärna av sig till redaktionen. Matilda Sandberg och Malin Sunna svarar på tittarnas frågor med hjälp av Lotta Strömland. (Foto: Maria Edström)

Demensutbildning viktigt

De intervjuade journalisterna betonar vikten av demensutbildning när de filmade på äldreboenden, samt att bjuda på sig själv i kontakter med intervjupersoner. Ger man energi får man energi tillbaka. 

Det är också viktigt att ha tid till inspelning, att inte ha en stressad inspelningssituation. Kunskap att hantera dödsfall och att kommunicera med alla inblandade var andra strategier som lyftes fram, förutom de helt vanliga journalistiska förhållningssätten. Äldre kan för det mesta behandlas som alla andra. 

Under intervjuerna fick journalisterna en chans att betrakta och berätta om sitt arbete och en av dem sammanfattar sina tankar såhär: 

- När vi lägger samman Fråga doktorn, Go’kväll, dokumentärfilmerna och serierna märks att vi har en särskild äldre-kompetens i Umeå. På samma sätt som vi har en kompetens inom konsument- och naturfrågor [Plus och Mitt i Naturens redaktioner ligger i Umeå]. Det här intervjuprojektet har gjort den kompetensen synlig.

Sveriges bästa hemtjänst

Henning och Frida i Sveriges bästa hemtjänst.

Henning och Frida i Sveriges bästa hemtjänst. (Foto: Johan Gunseus)

Hösten 2016 sändes serien Sveriges bästa hemtjänst. Även den serien väckte stort engagemang och frågor om hur många personal som passerade hemma hos en brukare diskuterades livligt.

Delar av redaktionen träffade politikerna i socialutskottet för att berätta om serien och vilka reaktioner som kommit in.

Det visade sig att all den positiva feedback som redaktionen hade fått hade politikerna i sin tur fått som negativ återkoppling. Det var jättemånga som berättade att de hade blivit nerringda och uppringda av sina väljare lokalt för att prata om dessa frågor, berättar en av producenterna. 

Verktygslåda

Maria Edström berättar om resultatet av undersökningen för medarbetarna i Umeå.

Maria Edström berättar om resultatet av undersökningen för medarbetarna i Umeå. (foto: Matilda Sandberg)

I sitt arbete som lärare JMG kommer även Maria Edström att bygga upp en verktygslåda med olika tekniker för journaliststudenterna att använda när de i framtiden ska intervjua äldre personer. 

- Medierna är ofta fokuserade på ungdomlighet och riskerar på det sättet att bidra till att skapa fördomar om äldre som i sin tur kan leda till diskriminering, ålderism. Kan vi redan på utbildningen få studenterna att bli intresserade av den äldre generationen och äldrefrågor kanske vi också kan få mer mångfacetterade bilder av åldrande, det är ju trots allt roligt att vi lever längre och har bättre hälsa.

Maria Edström gör också en spaning att äldrefrågor kommer att bli mer intressanta för medierna i Sverige 2018. Dels är det valår och dels kommer det nya pensionssystemet slå igenom fullt ut när personer födda 1953 blir pensionärer i stor skala. Och den generationen kommer inte sitta tyst.

Lotta Strömland

6 gillar detta

Prenumerera


Prenumerera på Vipåtv:s nyhetsbrev här:
Namn
E-postadress