15 december

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Kent Asp har forskat kring innehållet i SVT i 40 år.

Kent Asp har forskat kring innehållet i SVT i 40 år. (Foto: Mats Carlsson-Lénart)

Publicerad 20 november 2017 07:00 - Uppdaterad 21 november 2017 23:31

Medieforskaren Kent Asp: "Public service är en omistlig samhällsinstitution"

Han har forskat om SVT:s innehåll i 40 år och menar att vi under den perioden i stort klarat public service-uppdraget bra.

Men nu satsar SVT för lite på nyheter broadcast, särskilt under kvällstid, tycker Kent Asp.

Det är inte ofta det kommer böcker som mer eller mindre bara handlar om SVT och SVT:s utbud. Men den till det yttre anspråkslösa boken ”Public service-TV – vårt offentliga rum” av Kent Asp är en sådan – en sammanfattning av ungefär 40 års forskning gällande public service-TV i Sverige.

Professor Kent Asp 68 är, efter en nästan 50-årig bana vid Göteborgs universitet, nu på väg att lämna medieforskningen. Sin första kontakt med SVT, förutom som TV-tittare, hade han efter den såkallade Kungstorgsockupationen i Göteborg i november 1976, där aktivister hindrade bygget av ett underjordiskt parkeringshus.

– Jag gjorde en studie som visade att medierna hade stor betydelse för händelsens utgång. Därför blev jag intervjuad för Rapport men inslaget sändes aldrig. Kanske berodde det på att min forskning visade att Rapports täckning av Kungstorgsockupationen hade det klart sämsta informationsvärdet av alla medier. Men det fanns rimliga förklaringar till det så kanske var det lika bra att inslaget inte sändes, reflekterar Asp när Vipåtv träffar honom i Journalisthögskolan JMG:s lokaler på Campus Linné i centrala Göteborg.

–Ibland har ni på SVT varit lite arga på mig. Medier är känsliga för kritik, tycker Kent Asp.

– Ibland har ni på SVT varit lite arga på mig. Medier är känsliga för kritik, tycker Kent Asp. (Foto: Mats Carlsson-Lénart)

Medieforskningens vagga

Den nu pensionerade journalistikprofessorn hade då, för 41 år sen, precis börjat forska om TV-mediets betydelse, särskilt i nyhetssammanhang.

– Mitt fokus var hur mycket eller hur lite man egentligen fick reda på som publik, förklarar Kent Asp.

Det var något helt nytt då. Medieforskningen var i sin linda. I Sverige växte den fram kring professorn i statsvetenskap Jörgen Westerståhl som förutom att han var Kent Asps lärofader också var mentor för forskare som Lennart Weibull, Stig Hadenius och Sören Holmberg.

– Det fanns ju här i Göteborg tidigt ett stort intresse framförallt för valen, väljarna och hur dessa påverkades på olika sätt, exempelvis av media.

Medier inte bara förmedlare

Professor Kent Asp

Professor Kent Asp var den svenske forskare som slog fast att massmedier inte blott var förmedlare av andras budskap. (Foto: Mats Carlsson-Lénart)

Och just att massmedierna hade stor betydelse i opinionsbildning och agendasättning blev Kent Asps specialitet.

– Jag slog fast att massmedierna har makt. Det är en självklar insikt idag men var kontroversiellt då, på 80-talet. Fram tills dess sågs TV, radio och tidningar som rena förmedlare.

Kanske utan någon vilja att vara kontroversiell stack Asp ut hakan då och har gjort det senare också. Så en hel del kritik har han fått genom åren.

– Inte minst från er på SVT. Sam Nilsson mer eller mindre hudflängde mig vid något tillfälle, det gällde någon formulering i en debattartikel om att min forskning visade att SVT vid den tiden var på väg mot en mindre bredd i utbudet. Medier är ofta känsliga för kritik, tycker Kent Asp.

– Samtidigt visar ju reaktioner att ens forskning betyder något. Extra bra blir det ju när man någon gång ser resultat. En gång kritiserade jag UR för att mina studier visade att deras utbud handlade för lite om utbildning och att UR gjorde en alltför självständig tolkning av sitt uppdrag. Och det tog faktiskt skruv, det hände saker och blev något bra av det.

Omfattande underlag

Boken Public service TV – vårt offentliga rum, tryckt med stöd av Myndigheten för press radio och TV, bygger på två typer av forskning som Kent Asp ägnat sig åt under decennier.

Dels är det just undersökningar av nyhetsmediernas bevakning av alla val och folkomröstningar mellan 1979 och 2010, dels är det TV-utbudsundersökningar som Asp genomförde varje år mellan 1998 och 2016 på uppdrag av Myndigheten för Radio och TV (tidigare Granskningsnämnden).

– Utbudsundersökningarna utgår från vad som anges i programinformation och programtablåer. På så vis kan man med begränsade resurser undersöka en stor del av det totala programutbudet i ett stort antal tv-kanaler. 18 år är dessutom en väldigt lång tid så det är en unik tidsserie, förklarar Kent Asp.

Hans slutsatser baserar sig alltså inte främst på analys genom tittning utan på att kategorisera och räkna utifrån skriftliga upplysningar om programmen.

– Om man ska komma fram till något gällande ett så stort material som ett helt års programutbud i en mängd olika TV-kanaler måste det av kostnadseffektivitetsskäl bli en kvantitativ undersökning. Något annat skulle inte funka.

Samhällsnyttan nyckeln!

–Public service-tv är en omistlig samhällsinstituion, säger Kent Asp.

Gällande public service i framtiden är Kent Asp positiv till parlamentariska PS-kommitténs förslag till ny finansiering. (foto: Mats Carlsson-Lénart)

Som Vipåtv tidigare skrivit om menar Kent Asp att SVT i stora drag uppfyllt sitt public service-uppdrag.

– Public service är en omistlig samhällsinstitution och i dagens läge är det framförallt samhällsnyttan som ger public service dess legitimitet. Men det behöver inte stå i motsats till en public service i tittarnas tjänst – en stark förankring hos publiken är ju avgörande för samhällsnyttan.

Tror på nya förslaget

Gällande public service i framtiden är Kent Asp positiv till parlamentariska PS-kommitténs förslag till ny finansiering.

– Redan när förra SVT-chefen Christina Jutterström och förre riksbankschefen Bengt Dennis år 2008 föreslog att licensen skulle ersättas med en obligatorisk avgift tyckte jag det var en bra idé. Faktiskt den enda, tekniskt och ekonomiskt, långsiktiga och hållbara lösningen. Men givetvis är det viktigt att värna oberoendet och det är bra att man tittar på möjligheterna till ett skydd av public service i grundlagen.

För lite ekonominyheter

Vad säger då den sannolikt ledande vetenskaplige experten på SVT:s broadcastinnehåll – vad kan göras bättre?

– Jag är lite orolig för SVT:s nyheter. Inte minst gäller det underrapportering av ekonominyheter. Även om ekonomi avhandlas på olika sätt i andra SVT-program, exempelvis Plus och Uppdrag Granskning, så är det olyckligt att nyhetsinslagen är få. Här är TV4 bättre om vi jämför med SVT:s största kanal SVT1, konstaterar Kent Asp som saknar A-Ekonomi (som efter 21 år lades ner 2011).

–På Public service måste man ställa särskilda krav, framhåller Kent Asp.

– På Public service måste man ställa särskilda krav, framhåller Kent Asp. (Foto: Mats Carlsson-Lénart)

SVT tappat?

Asp tycker sig också märka att de starka nyhetsvarumärkena Rapport och Aktuellt vårdas dåligt.

– Jag har inget alls emot lokala nyheter och kulturnyheter men långsiktigt har inrikes- och utrikes nyheter fått stryka på foten i broadcast kvällstid. Satsningen på studiodebatter i Aktuellt har också bidragit till att antalet längre genomarbetade nyhetsreportage minskar, säger Kent Asp

Han menar att detta sammantaget inte är bra för public service.

Särskilda krav

Jag påpekar att broadcast inte längre är den enda och kanske inte ens anses vara den viktigaste nyhetsplattformen.

– Det är möjligt att det är en riktig bedömning ur publiksynpunkt men min poäng är att på public service måste man ställa särskilda krav. Fortfarande har traditionell public service-TV en i många avseenden överraskande stark ställning hos tittarna, slår Kent Asp fast.

Han tillägger att digitaliseringen är något otroligt positivt och att den öppnar nya världar och så vidare.

– Men samtidigt utestänger digitalisering stora grupper, alla som inte har en dator eller smartphone. Kungstanken med public service är att alla ska ha tillgång, understryker Kent Asp.

Men godkänt på totalen

Sammantaget ger dock alltså Kent Asp godkänt till SVT och hur väl utbud och innehåll fyllt public service-kraven under de senaste decennierna.

– Det sänds ju så många program av hög kvalitet. Program som du inte hade en aning om att du ville titta på.

Som exempel nämner han en helgmorgon nyligen när han ville se ett stort mästerskap i snooker (en slags biljard) och började zappa mellan kanalerna.

– Men det visade sig att den kanalen hade jag inte hemma i min TV. I stället hamnade jag i SVT2 och dokumentären ”Himlens mörkrum”. Fantastiskt program! Jag kunde inte sluta titta. Sådant gör Public service till en omistlig samhällsnytta, säger Asp.

 

Kommentar från Anne Lagercrantz, divisionschef Nyheter/Sport:

Det är roligt Kent Asp i grunden är så positiv till hur vi sköter public service-uppdraget och vi kan alltid bli bättre.

Trots att färre tittar på TV i broadcast är tittarsiffrorna på Rapport urstarka och Aktuellt-timmen ökar till och med. Det är ett fint kvitto på publikens uppskattning. Vi creddas också väldigt frekvent av andra medier.

I utvecklingsuppdragen för Rapport och Aktuellt efterfrågar programledningen mer ekonominyheter. Det är något redaktionerna jobbar med just nu för att se hur vi kan bättra.

Även debatterna ses över i utvecklingsuppdraget, och samtidigt tycker jag själv att Aktuellt sällan varit så bra. Redaktionen är helt fenomenal på att hitta de mest relevanta gästerna och på skickliga utfrågningar. Ett exempel nyss är intervjun om litteraturkanon med Ebba Busch Thor.

Fakta Kent Asp:

Kent Asp, född 1949.

- Pensionerad medieforskare vid Göteborgs Universitet. Doktorerade 1986 och blev 1992 professor i journalistik.

- Forskat om SVT:s innehåll på olika sätt och i olika utsträckning sedan 1976

- All denna forskning är sammanställd i nya boken ”Public service TV – vårt offentliga rum”

Mats Carlsson-Lénart

6 gillar detta

Prenumerera


Prenumerera på Vipåtv:s nyhetsbrev här:
Namn
E-postadress