23 november

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Inger-Anna Partapuoli

Inger-Anna Partapuoli, som just nu är tjänstledig från sitt vanliga jobb på bank för att gå SVT:s utbildning, är mycket positiv. "Det har varit fantastiskt att få vara med om detta".

Publicerad 6 november 2017 07:00 - Uppdaterad 7 november 2017 11:17

Nytt grepp för att rekrytera journalister till SVT Sápmi

….och vi kräver inga journalistiska förkunskaper.

Med de orden försöker SVT Sápmi komma runt problemet att det är svårt att få tag på journalister som talar samiska. 

Under sex veckor får nu fyra samisktalande personer möjlighet att lära sig grunderna i yrket.  Kanske får någon av dem anställning.

SVT Sápmi gör både nyheter, samhälls-och barnprogram på samiska. Det betyder att de som arbetar där både måste tala språket och ha god insyn i den samiska kulturen. 

– Idag har alla våra reportrar samisk bakgrund men när vi behöver rekrytera ny personal har vi alltid problem. Många gånger får vi inte in en enda ansökan när vi lägger ut en platsannons, säger Patrik Kansa, redaktionschef för SVT Sápmi, som själv nyligen anställdes efter att ha varit sektionschef på LKAB.

Anledningen till att det är så svårt att få sökande till vakanta tjänster är enkel - det finns helt enkelt för få samiska journalister.

Alternativet, att anställa svensktalande reportrar, fungerar inte heller något vidare. 

– Huvuddelen av jobbet måste göras av en samisktalande person som har koll på samiska traditioner. Skulle vi anställa personer som enbart talar svenska skulle det bara betyda att övrig personal fick göra en stor del av deras jobb. 

Patrik Kansa

Patrik Kansa, redaktionschef för SVT Sápmi.

Stort intresse

Någon enkel lösning på problemet finns inte. Men just nu pågår ett försök att komma runt bristen på personer som är samiska journalister.

 – I våras gick vi ut med en annons där vi sökte personer med samisk bakgrund som vill jobba för SVT och SR. Där var vi tydliga med att de inte behövde ha några förkunskaper alls för att komma i fråga, säger Henrik Bengts, HR-partner på SVT och en av dem som tog initiativ till projektet. 

Intresset var stort och åtta personer kallades till en första uttagning. Under en heldag testades de i allmänbildning, fick prova på att göra intervjuer och lära sig grunderna i nyhetsvärdering. Fyra av dessa blev senare uttagna till en sex veckor lång utbildning. 

Grävande journalistik

Under dessa veckor har de drillats i journalistisk etik av Albert Svanberg, lärt sig grävandets grunder av Marja Grill och fått testat all den teknisk utrustning som yrket kräver. De har även fått skriva manus och öva praktiskt ute på fältet. 

– Det har varit fantastiskt att få vara med om detta, säger Inger-Anna Partapuoli, som just nu är tjänstledig från sitt vanliga bankjobb.

Hon menar att man måste söka i samernas historia för att förstå varför så få av dem är journalister. 

– Mina föräldrar skämdes över sin bakgrund medan vi i min generation ”bara” tyckte att det var fult att vara same. En förnekelse som gör att vi inte har haft självförtroende att söka oss till den här typen av yrken. Men det blir bättre, dagens unga samer vågar ta för sig på ett sätt som vi äldre aldrig har gjort. 

Fyra studerande:  Inger-Anna Partapuoli, Linda Marakatt ,Anneli Marainen och Sanna Vannar.

Fr v: Inger-Anna Partapuoli, Linda Marakatt ,Anneli Marainen och Sanna Vannar. (foto: SVT)

Vakanser på redaktionen

Av de fyra som är uttagna till utbildning är Inger-Anna den äldsta med sina 47 år, de övriga är en lärare på dryga 30 och två 20-åringar med blandad yrkesbakgrund. Vad som kommer att hända när utbildningen är klar den andra veckan i november är än så länge skrivet i stjärnorna. 

– Vi har ett par vakanser på redaktioner som vi skulle behöva fylla. Men sex veckors utbildning är för lite för att de ska kunna gå in direkt på en egen tjänst. Vi funderar därför på hur vi ska kunna ta hand om dem och ge dem en möjlighet att lära sig mer på plats, säger Patrik Kansa samtidigt som han medger att det inte är så enkelt att skapa ett mentorssystem på en redaktion som har en hög arbetsbelastning på grund av personalbrist. 

Gemensamt projekt

– Jag hoppas att jag ska få vara kvar, annars hade jag ju aldrig sökt. Men det är bara att inse att jag är rätt grön. Skulle nog inte fixa en intervju med statsministern, men en del mindre jobb tror jag att jag skulle klara redan nu, säger Inger-Anna Partapuoli som är medveten om att de som har gått utbildningen inte är garanterade något jobb hos SVT.

Projektet är en gemensam satsning för SVT och SR. Dels för att SVT Sápmi och Sameradion redan idag har ett nära samarbete och dels för att de delar utmaningen att hitta personal. 

Patrik Kanas menar att SVT även måste arbeta långsiktigt för att lösa rekryteringsproblemen. 

– Så ofta vi kan är vi ute på skolor för att locka unga samer att söka sig till journalistyrket, inte minst vill vi förmedla att det är fantastiskt att arbeta som reporter i Sápmi. Förhoppningsvis kommer det inom ett antal år att börja trilla in jobbansökningar från samisktalande journalister.

Fakt:

Samiska är ett av Sveriges officiella minoritetsspråk. Det är egentligen inte ett enhetligt språk, istället anses det vara en språkfamilj med tre huvudvariteter som sedan delas upp i nio dialekter.

Störst är nordsamiskan som talas av omkring 17 000 personer i hela det samiska området, varav cirka 6000 personer bor i Sverige. 

Betydligt mindre är lulesamiska och sydsamiska som talas av omkring 500 personer var. 

Skillnaderna mellan varieteterna som ligger längst bort från varandra - samiskan i öster och samiskan i söder - är nästan lika stora som mellan svenska och tyska.

Källa: www.samer.se

Per Westergård

11 gillar detta

Prenumerera


Prenumerera på Vipåtv:s nyhetsbrev här:
Namn
E-postadress