18 oktober

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Möte med nordiska ps-bolag

Sedan ett par år tillbaka träffas representanter från de nordiska public service-bolagen regelbundet för att diskutera hur företagen bättre ska kunna visa hur samhället ser ut idag. (foto: Per Westergård)

Publicerad 24 februari 2017 07:00 - Uppdaterad 24 februari 2017 17:11

Regeringsformen ger stöd för mångfaldsarbetet

Frågor som rör mångfald har under de senaste åren blivit alltmer politiserade. Därför blev det även ett huvudämne när ett nordiskt public service-nätverk som arbetar med mångfaldsfrågor träffades på SVT i Stockholm i veckan.

– Läs regeringsformen, den ger oss all den vägledning vi behöver, menade Peter O Nilsson, områdeschef för bland annat Kultur och Samhälle på Sveriges Radio.

Sedan ett par år tillbaka träffas representanter från de nordiska public service-bolagen regelbundet för att diskutera hur de respektive företagen, men även programverksamheten, bättre ska kunna visa hur samhället ser ut idag.

Det kan handla om hur diskriminering ska kunna undvikas, men även hur ett alltmer mångkulturellt samhälle ska speglas.

Nordiska ps-företagen

I onsdags var det dags för ett nytt möte, denna gång i Stockholm. Medverkade gjorde public service-företagen i Sverige, Finland och Norge. Danmark som normalt är med, och Island som har anmält intresse av att få bli en del av gruppen, hade förhinder denna gång.

Under en dag diskuterades likabehandling och mångfald ur flera olika aspekter. Inte minst att ämnet är mer kontroversiellt än tidigare, men även att alltfler anklagar public service för att driva opinion i frågan. Inte sällan utifrån en populistisk agenda som går på tvärs mot de sändningstillstånd som styr verksamheten i de olika länderna.

En viktig punkt under dagen var därför hur public service ska förhålla sig till debatten, och vad som kan, bör och måste göras.

Olika fokus och intensitet

Kirsi Brück

Kirsi Brück, YLE

Diskussionen finns i alla de nordiska länderna, om än med lite olika fokus och intensitet. I Finland har den bland annat resulterat i en viss modifiering när det gäller vilka ord som används.

– Hos oss skapade ordet multikulturalism problem och därför använder vi det inte längre. Istället pratar vi om att vi vill förmedla en mångsidig bild av dagens Finland. I grunden håller vi ställningarna även om enskilda politiker har börjat tala om oss som ”bluff-media”, sa Kirsi Brück, CSR-ansvarig på YLE.

Mindre intensiv

I Norge är debatten mindre intensiv än i Sverige och Finland.

Marianne Mikkelsen

Marianne Mikkelsen

– Framstegspartiet som numera sitter i regeringen är i grunden kritiska mot NRK, men trots det finns det en bred politisk uppslutning kring det vi gör. Insikten hos oss är att vi måste behandla alla parter, även högerpopulister, med stor respekt, menade Marianne Mikkelsen, som har arbetat fram en mångfaldsstrategi för NRK.

Även i Sverige pågår en förskjutning när det gäller vilka ord som används. I officiella SVT-dokument har mångfald ersatts av Sverigespegling.

– Personligen undviker jag ordet normkritik eftersom det har blivit ett rött skynke för många. Genom att välja andra begrepp når jag förhoppningsvis fram till fler, sa Ulrica Larshamre, vetenskapsredaktör på SVT:s riksnyheter.

Kontroversiella ord

Att SVT tenderar att välja mindre kontroversiella ord gav upphov till en diskussion om företaget, till skillnad från SR och UR, har blivit alltför försiktigt.

– Problemet just nu är att allt som handlar om mångfald ses genom rastret invandring och migration. Det är synd men vi kan inte backa, enligt sändningstillståndet ska allt vi gör genomsyras av ett mångfaldsperspektiv, hävdade Peter O Nilsson, områdeschef för bland annat Kultur och Samhälle på Sveriges Radio.

En inriktning som inte bara finns där.

– För ett par veckor sedan läste jag regeringsformen för första gången sedan jag gick i skolan. Det var intressant - och det är det fundament vi ska luta oss mot. Anklagas vi för att driva politik när vi försvarar mångfalden kan vi bara säga att vi försvarar konstitutionen.

n

Ord att använda

Dagens andra längre diskussion handlade även den om ord. Men då om vilka som är okej att använda istället för handikappad. Som guide i den diskussionen hade journalisten Anna Bergholtz bjudits in.

– Jag är blind men vill inte bli kallad handikappad och ordet funktionsvariation känns ofta lite komplicerat. En lösning på problemet är att så ofta det går pratar om vad vi gör istället för vad vi är. På så sätt slipper jag vara blinda Anna, istället kan jag när det är befogat omtalas som Anna som är blind.

På det här området finns stora skillnader mellan de nordiska länderna.

– Vi har inga ord som motsvarar svenskans funktionsnedsättning eller funktionsvariation. Hos oss går vi från att säga handikappad till person med handikapp, berättade Kirsi Brück från YLE.

Ordvalet har betydelse

I Norge sker förflyttningen från funktionshämmade till personer med nedsatt funksjonsevne (funktionsnedsatt).

– Om vi konstruerar uttryck som upplevs som antingen akademiska eller politiska kommer de inte att få genomslag. Därför måste vi hitta ord som inte är exkluderande men som har allmän acceptans, menade Marianne Mikkelsen från NRK.

Anna Bergholtz sammanfattade diskussionen med att säga att ordvalet har betydelse.

– Hur vi pratar om människor kommer att forma hur vi ser på dem som personer, men även hur vi uppfattar deras kompetens.

Peter O Nilsson

– För ett par veckor sedan läste jag regeringsformen för första gången sedan jag gick i skolan. Det var intressant - och det är det fundament vi ska luta oss mot, sa Peter O Nilsson, Sveriges Radio. (foto: Per Westergård)

Samarbete mellan länderna

Under mötet fanns även tillfälle att dela med sig av goda erfarenheter och diskutera behovet av nya samarbeten mellan länderna i framtiden.

– Det är viktigt att ha ett utbyte i dessa frågor. Vi har samma utmaningar i alla länder även om det finns skillnader i hur vi hanterar dem. Generellt anser jag att YLE ligger efter de övriga public service-företagen i det här arbetet och därför vill vi gärna ta del av goda exempel, sammanfattade Kirsi Brück sina intryck efter mötet.

Även Marianne Mikkelsen från NRK lyfte fram värdet av att få ta del av vad andra public service-företag gör.

– Vi som arbetar med dessa frågor känner oss ofta lite ensamma på hemmaplan. Därför uppskattar jag det stöd jag får från mina nordiska kollegor.

Fakta:

Eftersom vi är få som kan den svenska regeringsformen i detalj kan du läsa det stycke som direkt berör public service-företagen här:

"Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person."

Per Westergård

10 gillar detta

Prenumerera


Prenumerera på Vipåtv:s nyhetsbrev här:
Namn
E-postadress