1 maj

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Arkivredaktör Micaela Andersson vid klippbordet, som digitaliserar ljud och bild samtidigt - i HD-kvalitet.

Arkivredaktör Micaela Andersson vid klippbordet, som digitaliserar ljud och bild samtidigt. Fyra gånger hastigheten - i HD-kvalitet. (foto: Marika Ireblad)

Publicerad 18 januari 2017 07:00 - Uppdaterad 19 januari 2017 17:30

Nu ska hela filmarkivet digitaliseras - tar minst fem år

Ett gigantiskt projekt för att bevara SVT:s filmmaterial för framtiden har just startat på SVT.

70 000 timmar film ska digitaliseras. Ett drygt varv runt jorden i antal meter film!

- Vi räknar med att hålla på i minst fem år, säger Irene Tostar, chef för Arkiv & Rättigheter i Stockholm.

I Radiohuset finns hela SVT:s samlade arkiv av inspelad film - och då handlar det inte om långfilm, utan merparten; som t ex nyhetsinslag, spelades in på film fram till mitten av 1980-talet. Dramaproduktioner långt senare än så.

Idag går det till så att man beställer den film man vill titta på från Arkiv & Rättigheter, som hämtar den från Radiohuset.

När man får filmen tittar man på den i ett klippbord och scannar det man vill ha till sitt inslag. Ett stort arbete - som dessutom sliter på originalfilmerna.

Irene Tostar, chef Arkiv & Rättigheter, med filmer som beställts av redaktioner eller SVT-medarbetare.

Irene Tostar, chef Arkiv & Rättigheter, med filmer som beställts av redaktioner eller SVT-medarbetare. (foto: Marika Ireblad)

- I dagens digitala tidevarv, där allt ska kunna hittas snabbt, behöver SVT:s stora filmskatt tas tillvara och göras lättillgänglig via digitala filer i Meta, säger Irene Tostar.

Att digitalisera filmarkivet har länge varit på önskeagendan, men orealistiskt eftersom det handlat om svindlande belopp på hundratals miljoner kronor.

Men nu har det blivit möjligt. Tack vare ny teknik från Danmark.

Klippbord med kamera

Företaget Fastforward har tillsammans med Danmarks Radio utvecklat en teknik som bygger på att man kör filmen i ett vanligt klippbord som utrustats med kamera och lite annan teknik. Filmen spelas in med både ljud och bild samtidigt. Upp till fyra gånger hastigheten - och med HD-kvalitet.

- Fullt tillräcklig för klipp och att kunna använda online, säger Irene Tostar.

Tekniken bygger på att man kör filmen i ett vanligt klippbord som utrustats med kamera och lite annan teknik.

Tekniken bygger på att man kör filmen i ett vanligt klippbord som utrustats med kamera och lite annan teknik. (foto: Marika Ireblad)

På Danmarks Radio avslutade man i november ett projekt där man under flera år digitaliserat hela deras arkiv med cirka 30 000 timmars film.

Irene Tostar berättar att SVT hyr utrustningen till en rimlig kostnad och det kommer att vara SVT-medarbetare, främst från SVT Produktion och SVT Arkiv & Rättigheter, som ska arbeta med digitaliseringen.

- Tekniken vid klippbordet lär man sig på några timmar.

Många meter film är det som ska digitaliseras.

Många meter film är det som ska digitaliseras. (foto: Marika Ireblad)

Vinägerangripet

- Sammanlagt handlar det om cirka 70 000 timmars film, men i slutändan tror jag vi kommer att digitalisera kanske 40-50 000 timmar, säger hon och förklarar:

- Vi kommer att hitta dubbletter och en hel del är ju redan digitaliserat. En del av filmerna kommer dessvärre att vara vinägerangripna.

Film, och speciellt ljud, kan biokemiskt drabbas av vinägerproblem, vilket gör att filmen bryts ner. Dessutom smittar det.

- Vi kommer att behöva isolera det material som är vinägerangripet i SFI:s arkivlokaler i Rotebro för att inte mer ska bli förstört. Vi kommer att göra en riktig scanning av ljud och bild så att det finns bevarat för framtiden och om det är ljudet som är angripet kan det eventuellt slängas. Allt annat material sparas även efter digitaliseringen.

Micaela Andersson visar Irene Tostar ett nyhetsklipp.

Micaela Andersson visar Irene Tostar ett gammalt nyhetsklipp från 60-talet. (foto: Marika Ireblad)

120 år gammal film

Det äldsta materialet i filmarkivet är från 1896, men det finns även inspelad film från OS i Stockholm 1912 och många journalfilmer från 30- och 40-talet.

Har ni hittat några okända pärlor nu när ni börjat digitalisera?

- Ja, bland annat ett okänt Carola-framträdande. Vi har också hittat Rod Stewart i Lasse Hallströmprogrammet Kram från 1969 och en ung Göran Stangertz som intervjuas i Forum 1969. Dessa fynd har hittills varit okända eftersom de saknar, eller haft bristfällig metadata, berättar arkivredaktörerna Micaela Andersson och Michael Holst.

Micaela Andersson vid klippbordet där fem tusen mil film ska passera innan allt är digitaliseat.

Micaela Andersson och hennes kollegor ska gå igenom och digitalisera drygt fem tusen mil film innan allt är digitaliserat. (foto: Marika Ireblad)

Två stationer

Den nya digitaliseringsprocessen har två stationer. På den första stationen förbereder man, sorterar filmerna, bedömer vilka hastigheter de ska köras på, eller om de skall scannas traditionellt och administrerar. På den andra stationen kör man filmerna genom klippbordet där både ljud och bild digitaliseras.

- Vi började med ett klippbord i höstas och från februari mars kommer vi ha två bord igång, berättar Irene Tostar.

Beroende på hur många parallella bord man kan köra, vilket förstås är en ekonomisk fråga, är det svårt att beräkna hur lång tid digitaliseringen kommer att ta.

- Men vi räknar med minst fem år. Det är ju en ohygglig mängd film som ska gå igenom klippborden. Ett drygt varv runt jorden för att vara mer exakt.

Filmarkivet i Radiohuset

Filmarkivet i Radiohuset.

Genomgång av arkivet

Det finns flera fördelar med att digitalisera filmarkivet, förutom att göra det lättillgängligt. Man får också möjlighet att se vad som faktiskt finns i arkivet. Material, som kan vara felmärkt och därför inte hittats tidigare. Trasiga kartonger som skall bytas ut och vinägerangripna filmer, som skall tas om hand.

- Det känns väldigt roligt och spännande det här projektet. Jag tror vi kommer att hitta många okända inspelningar. Dessutom ger vi framtida generationer möjlighet att ta del av SVT:s rika filmskatt, säger Irene Tostar.

Stor efterfrågan

Det är redan idag många redaktioner som beställer filmmaterial från arkivet till olika inslag och program.

- Ja, vi hämtar flera kartonger om dagen från Radiohuset. Det är en ständig efterfrågan.

Beställda filmer.

Filmer, som den dagen då Vipåtv:s reporter besökte Arkiv & Rättigheter, hade beställts av olika SVT-redaktioner. (foto: Marika Ireblad)

Nu när hela filmarkivet ska gås igenom vill Irene Tostar uppmana redaktioner och medarbetare att höra av sig. För det kommer inte att vara så att man digitaliserar arkivet i kronologisk ordning, eller tar hylla för hylla.

- Nej, därför vill jag uppmana alla på SVT, som ur produktionsändamål har behov av digitaliserad film, att maila oss på filmdigi@svt.se, så tar vi emot önskemålen efter bästa förmåga och digitaliserar dem utan kostnad. Vill man bearbeta materialet eller göra en riktig scanning, då får produktionerna som vanligt betala.

Irene Tostar

- Med projektet kommer filmens tillgänglighet öka markant och därmed användningen. Det här ska bli ett jättespännande projekt!, säger Irene Tostar entusiastiskt. (foto: Marika Ireblad)

Fakta Filmprojektet:

Drygt 70.000 timmar film ska nu digitaliseras.

Bandens sammanlagda längd är 50 556,640 km (jordens omkrets vid ekvatorn är 40 076,592 km)

Äldsta filmen är från 1896

Filmerna består av drama, dokumentär, magasin, nyhetsinslag m m

Att digitalisera hela filmarkivet kommer ta åtminstone 5 år

Projektet innebär även en inventering av arkivets status.

SVT-produktioner och medarbetare kan beställa/önska inslag som ska digitaliseras på mail: filmdigi@svt.se

Marika Ireblad

30 gillar detta

Prenumerera


Prenumerera på Vipåtv:s nyhetsbrev här:
Namn
E-postadress