18 juli

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Jon Nilsson och Frans Andersson

Jon Nilsson och Frans Andersson från SVT Programetik har utbildat SVT-medarbetare inför valen. Här besöker de Värmlandsnytt. (foto: Anders Egle)

Publicerad 23 maj 2014 07:00 - Uppdaterad 27 maj 2014 13:42

450 SVT-medarbetare har valutbildats

För att stå rustade inför olika situationer som kan dyka upp under en valrörelse har SVT Programetik under våren genomfört ett 30-tal valutbildningar för SVT:s medarbetare på riksnyheterna, regionala nyheterna, minoritetsnyheterna, särskilda valprogram och på husmöten.

Sammanlagt har cirka 450 medarbetare deltagit i valutbildningen.

Ett indignerat tonfall, ett försenat genmäle eller en förflugen etikett. Ja, fallgroparna är många för den som i public service anda ska balansera på saklighetens och opartiskhetens lina. Inte minst ett Supervalår som detta, vilket redaktionen på Värmlandsnytt blev varse när det blev deras tur att valutbildas av SVT Programetik.

Värmlandsnytt

– Hej! Och hej! Tack bara bra, själv då? Nämen hej!

Jon Nilsson

Jon Nilsson

Rena rama kramkalaset bryter ut när Jon Nilsson kliver in genom dörrarna till Värmlandsnytt i Karlstad. Varenda medarbetare han möter skiner upp och hälsar honom hjärtinnerligt och handgripligen välkommen tillbaka.

För sju år sedan lämnade han redaktionen för att flytta till Stockholm och Aktuellt, men nu är han tillfälligt tillbaka, i två dagar. Jon har nämligen - för att få balans i vardagen - tagit ett halvår tjänstledigt från programlederiet och vikarierar istället på den utåt sett mer anonyma avdelningen SVT Programetik. En enhet på SVT som det senaste halvåret haft minst lika bråda dagar som vilken nyhetsredaktion som helst.

Frans Andersson

Frans Andersson

– Vi åker runt till alla de regionala nyhetsredaktionerna i landet och leder valutbildningar med personalen. Ett slags seminarier där vi bland annat visar exempel från olika program och diskuterar hur kravet på saklighet och opartiskhet hanteras i de olika inslagen, säger Jon Nilsson, som den här dagen delar uppdraget med kollegan Frans Andersson.

Hantera situationer

För är det Supervalår så är det, och då om någon gång är det viktigt att SVT:s medarbetare kan hantera de situationer som dyker upp i valrörelsernas villa och valla.

Det är därför som Programetik, som tidigare hette Program-sekretariatet, nu gör sin största utbildningssatsning någonsin och ser till att runt 450 medarbetare på redaktioner från Malmö till Kiruna fortbildas i frågor kring saklighet och opartiskhet. Som utgångspunkt använder man exempel från så skilda program som Agenda, Dokument utifrån och olika regionala nyheter.

Omröstning bland Värmlandsnytts medarbetare om de tycker Granskningsnämnden bör fria eller fälla ett inslag. (foto: Anders Egle)

Inte alltid klockrent

– Det var ganska svåra exempel som inte alltid var helt klockrena att kritisera på ena eller andra sättet. Det blev intressanta diskussioner, konstaterade reportern Karin Malmberg efter att ha suttit i en mindre grupp och vänt och vridit på de visade inslagen.

Alltifrån hur programledare formulerar anledningen till att någon avböjt en intervju, till graden av indignerat tonfall i speakerröster, var saker som diskuterades. I samband med det senare exemplet lyftes ett smått klassiskt inslag från just Värmlandsnytt fram som ett föredömligt återhållsamt exempel, då reportern som intervjuade en uppenbart illa påläst lokalpolitiker höll en neutral ton intervjun igenom, och lät svaren tala för sig själva.

Vilka etiketter som används

– En annan viktig sak att tänka på är vilka etiketter vi använder för att beskriva olika partier eller enskilda politiker. Det är lätt hänt att ta över partiernas egna ordval om sig själva, som ”arbetarparti” eller ”invandringskritiskt”, men om vi nödvändigtvis måste sätta en etikett så måste den vara neutral eller dokumenterat korrekt. Till exempel friade Granskningsnämnden att vi kallat Svenskarnas parti nazistiskt, då det enligt nämnden i praktiken framgår av deras historia och ideologi, säger Frans Andersson.

Grupparbete

Grupparbete, fr v: Therese Fjellman, Per Börjegren, Bengt Wahlgren, Karin Mannberg, Bo-Göran Sondell och Cathrine Magnusson. (foto: Anders Egle)

Rasistiska åsikter

Ett delikat dilemma är hur man hanterar till exempel rasistiska eller icke-demokratiska åsikter som framförs av någon intervjuperson. Enligt sändningstillståndet är det SVT:s uppgift att tvärtom motverka den typen av fenomen, så hur gör man då som reporter om någon plötsligt, i direktsändning, kläcker ur sig ett rasistiskt svar?

– Det vore väldigt bra om vi kunde ha en gemensam bank av färdiga formuleringar att snabbt ta till i en direktsändning om man som reporter blir överrumplad av kontroversiella politiska uttalanden, eller av reklam eller liknande, säger Värmlandsnytts Therese Fjellman.

Opartiskheten

Och även om det inte handlar om grava övertramp så är det inte alltid så lätt att veta hur man ska hantera opartiskheten. Måste den finnas i varje enskilt inslag, eller ”räcker det” att den tillgodoses över tid?

Jon Nilsson och Frans Andersson.

– Det är en intressant fråga som vi diskuterat mycket på seminarierna, antagligen för att ”processjournalistiken” blir allt vanligare. En komplex historia eller granskning som växer efter hand och löper över flera dagar kräver ofta en viss dramaturgisk och pedagogisk turordning i berättandet, vilket kan göra det rent praktiskt svårt att ge plats åt alla inblandade direkt. Men huvudregeln är att den som kritiseras ska ges möjlighet att bemöta det i samma inslag, säger Frans Andersson, som efter den första av två utbildningsdagar i Karlstad var väldigt nöjd. Inte minst över uppslutningen, då alla redaktionens 31 medlemmar till slut kommer att ha deltagit.

Tid att diskutera frågorna

– Den största behållningen från min sida är att se hur glada alla verkar vara över att få tid att diskutera de här frågorna och fördjupa sig i sin professionella roll. Den mesta fortbildningen brukar annars oftast handla om teknik men många efterfrågar fler tillfällen att få diskutera innehåll, säger Frans Andersson.

Camilla Gustafsson och Ulrica Olsson.

Camilla Gustafsson och Ulrica Olsson.

Det senare håller Värmlandsnytts fotograf Camilla Gustafsson med om, och hon ser en fara i utvecklingen mot allt mer ensamarbetande som videojournalist. Hon pekar mot ett av redigeringsrummen och säger att det är där som många av de nödvändiga journalistiska diskussionerna förs idag, mellan reporter och fotograf.

– Där och i bilen till och från uppdragen. Genom att resonera tillsammans blir man väldigt mycket klokare, får hjälp att värdera det man varit med om och kan diskutera hur vi ska belysa alla aspekter. Är man ensam är risken att det urvalet görs redan i intervjusituationen genom att mer eller mindre omedvetet undvika de kontroversiella frågorna, vars svar kräver svårare publicistiska överväganden. När man kommer tillbaka framåt kvällen är det betydligt svårare att rådfråga och få till en diskussion med en stressad redaktör än med en kollega som varit med från början, säger Camilla Gustafsson.

Journummer

Ytterligare en kontakt finns dock att ta vid extra svåra ställningstaganden, påpekar Frans Andersson.

– Vi på SVT Programetik har ett journummer som man i princip alltid kan ringa om man vill ha akut vägledning i svåra etiska frågor. Använd det!

Fakta:

Programetik har under våren genomfört ett 30-tal valutbildningar för riksnyheter, regionala nyheter, minoritetsnyheter och särskilda valprogram. Dessutom har medarbetare från i princip hela företaget deltagit i ett stort programpolitiskt seminarium med valen som tema. Sammanlagt har cirka 450 medarbetare deltagit i valutbildningen.

247.e602927b0367954b71afe602927b0367

5 gillar detta

Prenumerera


Prenumerera på Vipåtv:s nyhetsbrev här:
Namn
E-postadress

Vipåtv

SVT:s interna nyhetstidning sedan 1991.

Webbadress: vipatv.svt.se

Twitter: @svt_vipatv

Adress: Vipåtv, SVT, KH-BVP

105 10 Stockholm

Kontakt

Redaktör: Charlotta Lambertz

E-post: vipatv@svt.se

Ansvarig utgivare: Sabina Rasiwala, kommunikationsdirektör