28 juni

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Malin Ströman
Sista ordet
Malin Ströman, Utvecklingsansvarig Barn Online

Publicerad 29 mars 2017 06:30

Väldigt lite är helt sant eller helt falskt

"Min personliga uppfattning är att…", "Det jag kan bedöma utifrån de expertkollegor jag har…", "Den uppfattning vi har…".

Så började Björn Palmertz, senioranalytiker från Försvarshögskolan, så gott som varje mening när han föreläste på SVT i förra veckan.

- Men hur vet ni att USA:s säkerhetstjänst inte skriver ut detta för att påverka oss att…, frågade någon i publiken.

- Det kan vi aldrig veta säkert, var svaret. Vi vet inte om informationen vi får från andra säkerhetsorgan är sanna eller om de har ett dolt syfte, vi kan bara bedöma utifrån hur avsändaren har agerat tidigare och utifrån all annan information vi har.

Han repeterade också att han inte kan vara säkerhetsexpert helt själv, utan att det är många människor med olika detaljexpertiser inom olika områden som tillsammans bildar en idé och uppfattning om hur olika lägen är.

Väldigt lite är helt sant

Så ser informationsläget ut. Det de mest informerade människorna säger är att det finns väldigt lite som är helt sant och helt falskt. Det finns bara mängder av expertkunskaper och ibland till och med bara mängder av åsikter, som tillsammans kan formulera en bedömning.

Under onsdagens offentliga utfrågning i Riksdagenlänk till annan webbplats om public service i framtiden, nämndes åtminstone två gånger önskan om ett public service som ska kunna reda ut vad som är sant och falskt. Den förväntan kan vara vansklig, med tanke på hur komplex världen med information är.

Ofta finns det bara bedömningar, men många skulle önska att det blev mer som förr, lite mer svartvitt.

Uppdaterad läroplan

I den uppdaterade läroplanen från den 9 mars ger man nu ytterligare tyngd till att eleverna lär sig att använda informationsteknik och samtidigt tillägna sig ett källkritiskt synsätt.

Medie- och informationskunnighet (MIK)länk till annan webbplats heter ämnesområdet sedan tidigare och nu blir den digitala aspekten än viktigare. Det finns ett gediget material för lärare att tillgå med allt från anonymitet, civilkurage på nätet, samtalsklimat online, vilka lagar som råder, like-jakt och om åsiktsbildning och hur man vet vad som är sant.

Tilläggen till läroplanen syftar till

  • att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför allt i teknik och matematik
  • att eleverna blir stärkta i sin källkritiska förmåga
  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik
  • att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg
  • att eleverna ska använda och förstå digitala system och tjänster
  • att eleverna ska utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle

Se pressmeddelande från regeringen.länk till annan webbplats

Källkritik

Ambitionen låter bra. Förhoppningen är bara att det där med källkritiken och hur man vet om någonting är sant mer handlar om en inställning och ett tillvägagångssätt för att bilda sig en rimlig uppfattning, än om att alltid kunna stämpla falskt eller sant.

Lena Andersson lyfte i DNlänk till annan webbplats i veckan ytterligare en aspekt på ett värde i att leta efter och uttrycka sanningar.

"Det är fara värt att man försöker bota en åkomma med det medel som orsakat den: misstro mot kunskap som ett befästande av hierarkier och normer, på det att varje text blir till fiende och potentiell kränkning."

Uttrycken av Sant och Falskt är en del av den polarisering som sker. Kanske journalistiken måste närma sig pedagogik mer än tidigare?

Kanske public service inte alltid kan eller ska reda ut vad som är sant och falskt, utan mer vad som är bekräftat och inte, samtidigt som MIK i skolan kanske behöver leda till en idé om att det krävs många olika källor för att skapa en så god och sannolik bedömning som möjligt.

Livesänder allt

Yusuf Omarlänk till annan webbplats, även han talare i den serie föreläsningar som Christina Johannesson arrangerar, visade hur hans uppdatering av journalistiken ser ut.

Han livesänder allt där han är på plats med mobil, gör personliga intervjuer direkt ut i SnapChat, tar in vanliga människors kommentarer och röster och sätter ihop en mer komplett story till kvällen. Han ger en total transparens i vem som säger och tycker vad, han presenterar många olika röster som i kör ger oss en rimlig uppfattning om en verklighet.

Olika sorters journalistik

Vi behöver säkert flera olika sorters journalistik i framtiden och Omars ’Selfie journalism’ är definitivt en av dem.

Professionellt kurerat, behovsorienterat och pedagogiskt paketerat och så nära källan som möjligt. En sanning presenterad utifrån flera människors röster.

Mycket som vanligt och ändå så olikt det vi är vana vid. Det som Internet, som det ser ut idag med dess unga konsumenter, behöver.

16 gillar detta