28 juni

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Lena Glaser
Ledarkrönikan
Lena Glaser, Programdirektör

Publicerad 16 mars 2017 12:39

Nu tar vi nya grepp i snabbrörlig tv-värld

Ja så var det över för den här gången.

Melodifestivalen 2017. Än en gång har vi dominerat, engagerat och irriterat. Och framför allt blivit tittade på och älskade av en stor del av publiken.

Varje lördag i fem veckor. Plus finalen i lördags, med 3,8 miljoner tittare.

Samtidigt i lördags i en annan kanal - närmare bestämt SVT2 - sjöng Jonas Kaufmann Puccini på La Scala i Milano för en 76 000- hövdad tv-publik.

Det riktigt breda som drar stor publik och det nischade som drar en mindre. Samtidigt i våra kanaler och med samma intention i grunden. Att vara Hela Sveriges Television. Någonting för alla. SVT när det är som bäst, om ni frågar mig.

Livlig debatt

Under de veckor som Melodifestivalen sänds pågår alltid en livlig debatt om public services uppdrag, varför vi ska sända Melodifestivalen och om allt annat vi borde göra i stället.

Jag har inte svårt att förstå att frågan dyker upp och tycker egentligen om och välkomnar debatten. Vad jag däremot inte kan förstå är varför analysen av vårt utbud blir så ensidig. Varför man väljer att notera delar av vårt utbud men inte andra?

Tusentals timmar tv

Under 2016 sände SVT drygt 1700 timmar underhållningsprogram.

Under samma tid sände vi närmare 1600 timmar kultur och musik, 1800 timmar vetenskapsfakta, drygt 2500 timmar samhällsfakta och nästan 2300 timmar fiktion, eller det vi brukar kalla drama eller tv-serier.

Vi har nyheter och debatter, litteraturprogram och dokumentärer och varje lördag visar vi konserter och teaterföreställningar inom ramen för Kulturstudion.

Underhållningsprogrammen utgör sammanlagt tio procent av vårt utbud. En viktig och älskad men, i det stora hela, liten del.

Debattörer och kritiker

Kanske är det enkla svaret att även debattörer och kritiker är vanlig tv-publik och att de helt enkelt själva i högre utsträckning tittar på och noterar de breda programmen än de smala? Vad vet jag.

Hur det än är med den saken är jag lika glad och stolt över de 3,8 miljoner som såg Melodifestivalen i lördags, som över de 76 000 som såg Puccini.

Och jag kommer fortsatt tycka att den breda kunskap man får via ett underhållningsprogram som På spåret är lika mycket värd som den man får när man till exempel tittar på det mer specialiserade programmet Konsthistorier.

Nya grepp

Ok, nog om detta nu. Programledningen är just nu mitt uppe i Prioriteringsprocessen för programmen 2018. Som många av er vet har vi tagit en del nya grepp i år, i den fasta övertygelsen att vi inför nästa år behöver ta några betydande steg i den riktning tv-publiken rör sig.

För det händer ju väldigt mycket väldigt snabbt just nu. Online växer kraftigt och många av de nya online-tjänsterna drar både ny publik och mycket tittartid.

Visserligen har SVT haft historiskt höga nivåer, både i broadcast och online, under årets första tio veckor. Och vi har, under en period då den traditionella tv-marknaden minskar, lyckats öka tittartiden med inte mindre än fyra procent.

Men vi kan ju inte slå oss till ro med det utan måste, som vi alltid gör, försöka titta runt hörnet för att förstå var publiken kommer att befinna sig om ett par år. Och hur vi där och då servar dem på bästa sätt.  

19 gillar detta