24 oktober

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Jimmy Ahlstrand
Sista ordet
Jimmy Ahlstrand, Strategichef

Publicerad 1 mars 2017 11:25

Oberoende inte samma sak som isolerad

Vi är oberoende men public service ska inte leva i ett vacuum, skriver strategichef Jimmy Ahlstrand, om hur SVT samspelar med kommersiella företag.

SVT ska stå oberoende från kommersiella intressen. Samtidigt existerar vi inte i ett vacuum utan har att förhålla oss till ett samhälle och ett medielandskap där kommersiell verksamhet är en naturlig del. Oberoende är därför inte samma sak som isolerad.

Svenskt tv-drama hade aldrig nått dagens internationella framgångar om inte SVT haft möjlighet att samverka också med kommersiella aktörer i Sverige och i andra länder. För att de svenska tv-avgiftsbetalarna ska få så bra program som möjligt så vill SVT använda den kreativitet som finns hos svenska kommersiella produktionsbolag.

Det är i de allra flesta fall kommersiella medieföretag som transporterar våra program och tjänster till publiken. Allt detta förutsätter att SVT kan ingå avtal och göra ekonomiska uppgörelser med olika parter. Syftet är enkelt: att kunna ge publiken bättre program och tjänster.

Positiv marknadspåverkan

För drygt ett år sedan genomförde den största oberoende analysen någonsin av public service marknadspåverkan.

Där konstaterades att vi i första hand har en positiv marknadspåverkan, både på gamla och nya plattformar. I de få fall där vi har en negativ påverkan så är det befogat av vårt samhällsuppdrag.

Med detta sagt har vi ändå, under det senaste året, sett över hur vi hanterar intäkter som SVT har vid sidan av tv-avgiften. Vi har bra rutiner och ett bra system för att hantera vår relation till marknaden det visar en rad externa utredningar genom åren. Men vi har sett över om vi ytterligare bör och kan förstärka befintliga riktlinjer eller öka transparensen kring de olika intäkter vi har genom mer utförlig redovisning.

SVT:s översyn täcker alla intäkter vid sidan om tv-avgiften samt otillbörligt gynnande, som ofta förväxlas med produktplacering. Förändringarna redovisas i årets public service-redovisning och i bilagan nedan finns en översikt av SVTs åtgärder.

För SVT:s del är existensen av kommersiella medieföretag och public service ett samspel, där vi stärker varandra. Det viktiga är att SVT har bra regelverk och rutiner som garanterar att våra publicistiska beslut inte styrs av kommersiella hänsyn utan både garanterar vårt oberoende och svarar mot publikens behov.

Fördjupad information om SVT:s intäkter vid sidan om tv-avgiften och otillbörligt gynnande samt om otillbörligt gynnande

SVT verkar på mediemarknaden som består av en lång rad aktörer: Produktionsbolag, tv-kanaler, medieföretag, teknikföretag, telekombolag och många fler. För drygt ett år sedan genomfördes den största oberoende analysen någhonsin av public service marknadspåverkan. Där konstaterades att vi i första hand har en positiv marknadspåverkan, både på gamla och nya plattformar och att i de få fall där vi har en negativ påverkan så är vår påverkan befogad mot bakgrund av vårt samhällsuppdrag.

SVT har under det senaste året sett över hur vi hanterar intäkter som SVT har vid sidan av tv-avgiften och angränsande områden. Följande är en översikt av SVTs åtgärder som en följd av de olika översynerna.

SIDOVERKSAMHET

Sidoverksamhet är den begränsade kommersiella verksamhet som SVT bedriver. I många länder har public service-bolagen ganska omfattande kommersiella verksamheter. Exempelvis drar BBC:s kommersiella verksamhet in miljardbelopp till verksamheten. Så är inte fallet i Sverige.

SVT har inte som strategi att utöka sidoverksamheten. Sidoverksamheten är endast en del i att bedriva verksamheten effektivt. Den handlar i första hand om försäljning av rättigheter (till exempel försäljning av svenska tv-program utomlands) eller att kommersiella aktörer mot marknadspris kan utnyttja resurser som SVT ändå har, exempelvis studios.

SVT utökar i och med årets public service-redovisning transparensen kring vilka intäkter SVT har i sidoverksamheten. Detta sker genom en mer detaljerad redovisning med intäkter och kostnader för sex olika områden inom sidoverksamheten.

En särskild sidoverksamhet har varit SVT World, SVT:s kanal med svenskaspråkiga program riktad mot utlandet. Denna måste, enligt SVT:s anslagsvillkor, gå med vinst för att bedrivas marknadsmässigt. SVT bedömer att det inte finns några möjligheter att långsiktigt upprätthålla verksamheten med vinst och har därför fattat beslut om att avveckla den kommersiella sidoverksamheten SVT World. Sändningarna i Finland pågår tills vidare.

DIREKT SPONSRING

SVT har möjlighet att sända upp till 20 sponsrade evenemang. Sponsringen är viktig för att SVT ska kunna visa större idrottstävlingar som samlar hela landet och arrangera program som Eurovision Song Contest.

Granskningsnämnden menade 2016 att SVT tillämpat en för vid definition av evenemangsbegreppet och att därmed för många evenemang sponsrats. SVT har utifrån den nu fastslagna praxisen reviderat och under året infört en mer restriktiv tolkning av evenemangsbegreppet och därmed vilken sponsring som är tillåten.

Mellan 2008 (det sista jämförbara året före dagens reglering infördes) och 2016 minskade antalet sponsrade evenemang från 58 till 20. Intäkterna minskade från 35,2 miljoner kronor till 24,8. Antalet sponsrade sändningar minskade från 703 till 598, och antalet billboards minskade från 1493 till 1060.

INDIREKT SPONSRING

Vid sidan om direkt sponsring – som är det som kallas sponsring i dagligt tal – finns indirekt sponsring. Indirekt sponsring handlar om att SVT måste kunna sända program som tagits fram i av eller i samarbete med kommersiella bolag och att dessa bolag i sin tur måste kunna finansiera sina program kommersiellt.

Ett exempel kan vara en internationell film. SVT finansierar givetvis inte hela filmen utan köper enbart rätten att visa filmen i Sverige. Sammanfattningsvis kan man säga att ju mer kontroll SVT har över en produktion, desto striktare regler. Det centrala är att SVT:s publicistiska beslut inte ska kunna påverkas av sponsringen i fråga.

Frågan om indirekt sponsring är prövad flera gånger, inte minst av Riksrevisionen som kom fram till att SVT hade goda rutiner för att hantera indirekt sponsring. SVT:s rutiner granskas årligen av Granskningsnämnden som hittills aldrig funnit något att anmärka.

SVT blev dock under 2016 uppmärksammat på att ett enskilt produktionsbolag tagit emot pengar från företag i utbyte mot utlovad exponering i SVT, ett klart regelbrott och helt oförenligt med SVTs avtal med produktionsbolaget. Ärendet är ännu inte avslutat.

Det aktuella fallet handlade om förköp av svenska visningsrätter, en produktionsform som kan bedömas som mer riskfylld än andra ur ett indirekt sponsringsperspektiv. SVT har mot bakgrund av detta sett över såväl organisation som rutiner och konkreta avtal på området, som omfattar ca 80 timmar om året att ställa mot den totalt sända volymen som överstiger 20 000 timmar.

Som ett resultat av översynen kommer en ännu striktare hantering än den som tidigare gällt att införas, och en omorganisation har genomförts som innebär att alla förköp av visningsrätter framöver hanteras av samma del av organisationen.

KOMMERSIELLA SAMARBETEN OCH ÖVRIGA INTÄKTER

Utöver sidoverksamheten så förekommer det olika former av intäkter i verksamheten som är en naturlig del av tv-verksamheten. Typexempel kan vara intäkter från andra samproducenter i samband med produktionssamarbeten, eller intäkter från teknikuthyrning till andra tv-företag när ett idrottsevenemang går i Sverige och SVT är så kallad host broadcaster.

SVT tillämpar normal affärsetik i samband med kommersiella samarbeten. SVT redovisar därför inte enskilda uppgörelser eller kostnader eller intäkter för enskilda program. SVT har däremot från 2016 utökat redovisningen och redovisar nu detaljerat intäkterna i sju olika kategorier: Anslag, tekniska tjänster och förlag, royaltyintäkter, samproduktionsintäkter, sponsring, sändnings- och nyttjanderätter samt övriga rörelseintäkter. Här går att se exakt vad SVT har för olika intäkter, hur stora de är och hur de utvecklas över tid.

SÄRSKILD REDOVISNING AV ESC

För att ytterligare öka transparensen har vi i år valt att i särskild ordning redovisa intäkter och kostnader för ESC, som har stor påverkan på programekonomin och har stor påverkan på jämförelser över tid. Det går att göra eftersom projektet är så stort att inga enskilda uppgörelser går att härleda ur totalredovisningen.

OTILLBÖRLIGT GYNNANDE

Otillbörligt gynnande är exempelvis när ett varumärke exponeras på ett sätt som inte står i proportion till det informations- eller nyhetsvärde som finns. Självklart får det synas logotyper i SVT:s sändningar, annars skulle vi inte kunna filma utanför våra egna tv-hus. Vi kan recensera böcker, filmer, bilar med mera. Vi kan intervjua kunder i varuhus. Men ju mer kontroll SVT har över miljön, desto mindre accpeterat är det med vad som uppfattas som kommersiella gynnanden.

Antalet fällningar i granskningsnämnden för otillbörligt gynnande ökade under 2016, då SVT kom att fällas nio gånger. SVT har mot bakgrund av detta planerat och påbörjat genomförandet av en rad utbildningar kring otillbörligt gynnande, i alla delar av organisationen där det finns risk för otillbörligt gynnande.

Det är viktigt att betona att SVT inte har någon ekonomisk vinning kopplat till ett eventuellt otillbörligt gynnande. Fenomenet ska alltså inte blandas ihop med t ex produktplacering eller indirekt sponsring. Otillbörligt gynnande handlar om en obefogad exponering av t ex ett varumärke, som en långsam inzoomning på en viss logotyp, något som mycket väl kan ske helt oavsiktligt.

Det är också viktigt att betona att det svenska regelverket kring otillbörligt gynnande, som är betydligt striktare än i andra länder, riskerar att försvåra både det journalistiska och kreativa arbetet i en värld där varumärken är allt mer vanligt förekommande. SVT kan också få svårt att visa internationella sändningar från t ex sportevenemang, eftersom dessa signaler anpassas utifrån vad som är norm på den europeiska marknaden, normer som är mer tillåtande än de svenska.

SLUTORD

SVT:s översyn täcker alla områden där SVT har kommersiella intäkter samt otillbörligt gynnande, som ofta förväxlas med produktplacering. På alla områden har SVT infört skärpningar och/eller utökat transparensen kring de olika intäkterna.

SVT vare sig ska eller kan existera i ett vacuum utan har att förhålla sig till ett samhälle och ett medielandskap där kommersiell verksamhet är en naturlig del. Svenskt tv-drama hade aldrig nått dagens internationella framgångar om inte SVT haft möjlighet att samverka också med kommersiella aktörer i andra länder.

För att de svenska tv-avgiftsbetalarna ska få så bra program som möjligt så vill SVT kunna använda den kreativitet som finns hos svenska kommersiella produktionsbolag. Det är i de allra flesta fall kommersiella medieföretag som transporterar våra program och tjänster till publiken. Allt detta förutsätter att SVT kan ingå avtal och fatta ekonomiska uppgörelser med de olika parterna.

För SVT:s del är existensen av kommersiella medieföretag och public service ett samspel, där vi stärker varandra. Det viktiga är att vi har bra regelverk och rutiner som garanterar att våra publicistiska beslut inte styrs av kommersiella hänsyn utan svarar mot publikens behov.

Public service-redovisningen är nu inlämnadöppnas i nytt fönster

SVT-bloggenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Frågan om indirekt sponsring är prövad flera gånger, inte minst av Riksrevisionen som kom fram till att SVT hade goda rutiner för att hantera indirekt sponsring. SVT:s rutiner granskas årligen av Granskningsnämnden som hittills aldrig funnit något att anmärka.

12 gillar detta