21 februari

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Per Björkman
Ledarkrönikan
Per Björkman, Distributionschef

Publicerad 27 april 2016 10:54 - Uppdaterad 3 maj 2016 17:03

Nätneutralitet - kampen om Internet

Internet är en fantastisk skapelse för fri kommunikation mellan människor över hela världen och som möjliggör utbyte av idéer och information på lika villkor.

Eller vi vill i alla fall gärna tro det. För just nu pågår en utveckling som, om vi inte reagerar, kommer att leda till att det fria och öppna Internet som vi känner till, kanske inte alls kommer att existera om några år.

I grunden handlar det om kampen mellan två helt olika synsätt om vad Internet egentligen är. Antingen är det en fri och öppen infrastruktur som är tillgänglig för alla och där företag och organisationer konkurrerar på lika villkor.

Eller så är det en teknisk resurs där ägaren till den fysiska investeringen i nät och utrustning själv bestämmer vem, och på vilka villkor, som denna resurs får användas enligt klassisk tillgång- och efterfråge-mekanism.

Styra, reglera och prioritera trafik

Nätneutralitet handlar alltså om huruvida nätägaren har rätt att styra, reglera och prioritera trafiken i nätet. ”Självklart!”, säger representanter för nätägarna. ”Det gör vi hela tiden. Trafiken måste övervakas och ibland blir det överbelastning eller andra störningar och då måste vi styra och prioritera. Om vi inte gjorde det så skulle allt braka samman.”

Sen brukar det komma en lång harang av tekniska och svårbegripliga argument för varför Nätneutralitet och en reglering av trafiken på Internet är en omöjlighet.

En liknelse

Men låt oss göra en liknelse. Låt oss istället likna internet med det svenska vägsystemet.

Vi har i Sverige ett fritt vägnät där vem som helst (som har körkort) får köra vart man vill på allmänna vägar. Med det innebär inte att det inte finns regler som måste följas. Olika vägar har olika hastighetsbegränsningar. Kommer man till ett rödljus måste man stanna och släppa fram andra bilar tills det blir grönt för en själv.

I storstäder, där det ibland blir trångt, finns det speciella filer som bara bussar och taxi-bilar för köra i. I Stockholm och Göteborg har det blivit så trångt att man dessutom får betala extra om man vill köra in i stan, s.k. trängselskatt.

Porschen

Trots alla dessa regler är det ändå fritt, öppet och jämlikt. Blir det en störning i trafiken, vid t.ex. en trafikolycka bildas snabbt långa köer.

Själv bor jag strax utanför Stockholm och har allt för många gånger upplevt frustrationen av att fastna i trafikstockningar. Men en sak som ändå känns bra, när jag sitter fast där i min lilla Mini Cooper i köerna längs infartsleden är att den där Porschen som sakta rullar i filen bredvid mig upplever precis samma sak. Trots att den säkert kostar en bra bit över miljonen, har 400 hästar under huven och gör 0-100 på 3.2 sekunder, så kommer den inte fram ett dugg fortare.

Stor förändring

Men nu kommer den stora förändringen. Enligt lagen om tillgång och efterfrågan finns ju här ett dolt och icke utnyttjat värde. Därför presenterar Trafikstyrelsen (f.d. Vägverket) en ny uppgörelse med biltillverkaren BMW.

För en okänd, men säkert rejält ansenlig mängd pengar betalar BMW för att deras bilar i fortsättningen skall få köra i kollektivkörfälten. Kort därefter gör Audio en deal som innebär att deras bilar inte behöver betala trängselskatt och Mercedes köper rätten att få montera in samma sändare som SL-bussarna har och som gör att det omedelbart slår om till grönt så fort man närmar sig ett trafikljus.

Andelen tysktillverkade bilar på de svenska vägarna formligen exploderar under de följande åren.

Netflix och Spotify

Det här låter ju helt osannolikt och kommer nog aldrig att inträffa, men om ni byter ut BMW mot Netflix och Audi mot Spotify så är det precis det här som nu händer på Internet.

Netflix har gjort överenskommelser med flera svenska internetoperatörer om att få köra i ”bussfilen” för att säkerställa att deras videotjänst rullar med högsta kvalité och utan avbrott.

På TV rullar just nu en reklamkampanj från mobiloperatören 3, där de meddelar att ”Nu släpper vi musiken fri”. När du lyssnar på strömmande musik så räknas den datatrafiken inte in i din surfpott, alltså den mängd data som du kan förbruka per månad innan du måste betala extra. Men, och det här är viktigt, det är bara strömmande musik från några få utvalda musiktjänster, bl.a. Spotify.

På samma sätt lanserar nu Sveriges största internetoperatör Telia fri surf på vissa sociala medier. Men av de sex tjänster som nu blir möjliga att använda utan avräkning på surfpotten så tillhör fyra Facebook. Man kan bara spekulera vad Facebook har betalat för denna förmån.

Vad kan vi göra?

Men vad kan vi göra? Ja, även om detta inte är ingen fråga som bara handlar om Sverige, så är det viktigt att vi som föregångsland inom IT-området visar vägen.

Genom en strikt tillämning när det gäller nätneutralitetens principer kan vi ha en påverkan på Europanivå och bidra till en EU-lagstiftning. Men ytterst behöver detta hanteras på en global nivå.

Och svaret är på frågan är egentligen inte speciellt komplicerad. Vi kan ta vatten/avlopp och el som förbild (s.k. utility-tjänster). Det är funktioner som konsumenterna erbjuds av en mängd privata aktörer, men som samtidigt står under en stark statlig reglering och kontroll som garanterar både säkra och prisreglerade leveranser.

Kort sagt, det är dags att se anslutning till Internet som lika självklar och viktig som tillgången till el och vatten i ett hushåll.


Som kuriosa kan nämnas att en sorts nätneutralitet infördes i USA redan i mitten på 1800-talet. Fast då handlande det om regler för telegrafverksamhet. Redan då insåg man vikten av en lagstiftning som slog fast att all trafik skulle överföras opartiskt oavsett avsändare och mottagare.

Netflix har gjort överenskommelser med flera svenska internetoperatörer om att få köra i ”bussfilen” för att säkerställa att deras videotjänst rullar med högsta kvalité och utan avbrott.

247.e602927b0367954b71afe602927b0367

69 gillar detta

Vipåtv

SVT:s interna nyhetstidning sedan 1991.

Webbadress: vipatv.svt.se

Twitter: @svt_vipatv

Adress: Vipåtv, SVT, KH-BVP

105 10 Stockholm

Kontakt

Redaktör: Charlotta Lambertz

E-post: vipatv@svt.se

Ansvarig utgivare: Sabina Rasiwala, kommunikationsdirektör