28 juni

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Safa Safiyari
Stafetten
Safa Safiyari, Chef för Barnkanalen

Publicerad 6 april 2016 06:30 - Uppdaterad 7 april 2016 00:23

Nu satsar ps-bolagen på 12-18-åringarna

Bär alla vägar fortfarande till Rom? Nja, snarare till Oslo.

Karin Schmidt Hellsing har skickat stafettpinnen till mig med frågan: ”Så långt, hur går tankarna kring målgruppen 12-18?".

Vi befinner oss just nu i en insiktsskapande fas. Fasen innan man sätter igång en utforskning kring ett ämne, genre eller sort.

Och hittills är den största insikten att om Sveriges Television ska vara mer relevant för 12-18-åringar så krävs det mycket arbete, ty den här målgruppen har traditionellt varit svåra att attrahera för public service-bolagen - inte bara i Sverige utan i princip hela Europa.

Kommit lite i skymundan

Nyss hemkommen från ett Nordvisionsmöte i Oslo bekräftas detta för mig än mer.

Av någon oförklarlig anledning var den här målgruppen i fokus när representanter från SVT, NRK, DR och YLE:s barnavdelningar hade sitt årliga möte.

Min upplevelse är att de nordiska PS-bolagen nu har insett att den här målgruppen hittills lite grann kommit i skymundan. Ansvaret för barnavdelningarna har varit upp till 12 år - och när ”ung-avdelningarna” tagit över har det snarare handlat om 20-åringar och uppåt.

Viktiga insikter

Från mötet i Oslo fick vi med oss några insikter som är värda att nämna:

Precis som hos oss har även NRK insett att den kompetens som finns hos barnavdelningen kan vara användbar även vad det gäller att utveckla format till 12-18-åringar.

NRK:s barnavdelning producerar idag en serie som heter Skam, riktad till 16-17 åringar, med stor framgång. Publiceringsmodellen för serien är helt inspirerad av en barnserie, som tidigare sänts i deras barnkanal.

En annan insikt var frågan om behovet av klipp kontra längre program. NRK:s analytiker delar dessa behov i två: Sjekkemodus och Bevisstmodus.

Behov att kolla läget

I Sjekkemodus (behovet att kolla läget) vet inte konsumenten vilket innehåll den söker. Där är det kortare klipp som är i fokus, medan i Bevisstmodus vet man vad, eller åtminstone vilken typ av material, man kommer konsumera.

Enkelt kan man säga att det finns två sorters behov vad det gäller konsumtion online. Ett behov som play-tjänsterna uppfyller och ett behov som Facebook och Instagram uppfyller.

Relevanta klipp

Och deras kontenta var att om man vill bli bra på Sjekkemodus så är relevanta klipp helt avgörande. De bekräftade dessutom att de flesta klipp är för dåligt gjorda för att uppfylla kravet.

Frågan för oss blir då vilket av dessa online-behov vi ska uppfylla för 12-18-åringarna? Båda behoven - eller enbart ett - och vad finns det för samband mellan dessa behov?

Framgång

Slutligen så tror jag på några enkla saker vad det gäller eventuell framgång hos den här gruppen: Profiler, graden av relevans - och förmågan att identifiera den position som är ledig, relevant och rimmar med vårt uppdrag.

Vi ska helt enkelt ta reda på vilket relevant behov Youtube inte uppfyller för den här målgruppen.

Stafettfrågan skickar jag vidare till Gereon Kåver, gruppchef Utveckling SVTi/ATV: "Vad är growth hacking och hur kan vi använda oss av det på SVT?"

Enkelt kan man säga att det finns två sorters behov vad det gäller konsumtion online. Ett behov som play-tjänsterna uppfyller och ett behov som Facebook och Instagram uppfyller.

13 gillar detta