28 juni

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Anne Lagercrantz
Ledarkrönikan
Anne Lagercrantz, Divisionschef Nyheter/Sport

Publicerad 24 november 2015 10:01 - Uppdaterad 25 november 2015 09:20

Åtgärder och lärdomar efter terrorattacken

Vår senfärdighet att bryta tablån och rapportera i broadcast efter attackerna i Paris har väckt en viktig intern och extern diskussion. Vi har dragit lärdomar akut och fortsätter göra det på sikt.

Vi söker delvis, skulle jag säga, en ny identitet – där snabbhet måste bli en ännu centralare del av vårt kvalitétsbegrepp.

Vi har redan stärkt bemanningen kvällar, helger och nätter. Vi har uppdaterat rutiner och larmlistor. Vi har sett över system för gästbokningar och tagit fram ny, enkel teknik för att snabbare sända från studion och publicera kartor, skyltar med text och utländska byråer med rörlig bild.

Vi går minut för minut igenom vad vi kunde gjort bättre under fredagskvällen efter attackerna.

Sammanställt input

Vi har sammanställt input från en engagerad redaktion, från andra delar av SVT och från tittare. Den sammanställning ligger även till grund för ett mer långsiktigt arbete.

Det här betyder förstås inte att allt var dåligt. På sajten var vi bland de snabbaste i Sverige att berätta om nyheten. När vi var igång sände vi nära oavbrutet och professionellt hela helgen, och över 4,6 miljoner svenskar valde att följa oss i broadcast.

Publiken förväntar sig att vi genast förmår rapportera stora nyhetshändelser. Public service har en unikt hög trovärdighet, och den vilar inte bara på att vi gör god journalistik i efterhand utan också på att vi är snabba.

Häri finns en kulturell förflyttning, ett skifte. Vi ska förstås fortsatta att sträva efter högsta möjliga kvalité och att journalistiskt teckna hela bilden. Men inledningsvis i ett stort nyhetsdrama måste vi prioritera snabbheten och sända även då vi inte har full kontroll.

Snabbhetens problem

Vi kommer ibland att hamna fel, staka oss, upprepa information, eller rätta motstridiga uppgifter. Det hör till snabbhetens problem, och det är givetvis beklagligt. Men det är ändå bättre än att inte sända alls.

Det går inte att omedelbart teckna hela bilden eller leverera perfekt kvalité, men vi måste med hela vår trovärdighet och erfarenhet tala om vad vi vet och vad vi inte vet.

Det är en delvis ny roll för SVT, och den resan har redan påbörjats. Vi sänder mer än någonsin från vår nya webbstudio på sajten och i broadcast. Vi har erfarna programledare, bisittare och reportrar runt om i Sverige och världen. Efter Paris-attackerna tar vi nästa steg mot en ökad beredskap. Men även om vi sänder oftare med lägre ribba så innebär det självklart inte att vi slentrianmässigt ska hårdbevaka nyheter av mindre dignitet.

Originaljournalistiken

Vi måste inte bara vara snabba utan också – långsamma, eller rättare sagt, parallellt med den omedelbara journalistiken också gräva på djupet och prioritera originaljournalistiken, det som vi ensamma ser och upptäcker.

Vi måste se över och förnya vårt berättande, och jobba mer med att verifiera information och inte överbelasta våra reportage med åsikter.

Och vi kan inte, likt flera tidningar som helt nedprioriterar sina pappersutgåvor till förmån för online, säga att broadcast-TV är oviktigt. Vi måste – och det är den verkligt tuffa utmaningen – göra båda och. Våra kvällsnyhetssändningar möter dagligen en lojal miljonpublik.

Välja bort

Detta att vi på en gång ska stå för mer snabbhet och mer originaljournalistik, gör att vi måste välja bort.

Som ny chef tror jag exempelvis att vi generellt gör för många inslag i broadcast istället för färre och vassare. Jag vet att många andra har idéer och tankar, och jag ser fram emot en diskussion och fortsatta inspel.

34 gillar detta