20 november

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Ahti Aasa
Stafetten
Ahti Aasa, Redaktör SVT Meänkieli

Publicerad 30 september 2015 07:00 - Uppdaterad 30 september 2015 14:06

Nu vill många unga lära sig meänkieli

Desirée Kemi-Wikzén lämnade över stafettpinnen till Ahti Aasa, redaktör på SVT Meänkieli, med frågan ”Vad tror du kommer att hända med meänkieli på sikt?"

- Vem skulle vilja vara med i Fieteri? Göra något kul tillsammans med Paulina, vår programledare?

Nästan alla barnen i klassrummet räcker upp handen och snabbt har vi fått minst tio förslag på vad man kan göra.

Castar till barnprogram 

Paulina och jag castar barn till Fieteri, ett barnprogram på meänkieli och svenska. Programmet är ”randigt” för att även dom som bara kan lite, eller ingen meänkieli alls, ska kunna hänga med.

Det stora flertalet av barnen vi möter på skolorna i Tornedalen har också sett Fieteri. Alla känner någon som varit med.

- Kuka puhhuu meänkieltä? Vem kan, eller förstår meänkieli? frågar Paulina. Hon växlar ledigt mellan språken, som många gör. Händerna i luften är ett fåtal. Det är meänkielis framtid vi möter på skolorna.

De äldre kan meänkieli


Idag är meänkieli ett levande språk bland de äldre, de allra flesta av sextio-plussarna i Tornedalen kan meänkieli. Men ju längre ner man kommer i åldrarna desto sämre är kunskaperna.

Det är många som förstår meänkieli, ett språk som ens föräldrar ofta talade med varandra, men tröskeln till att själv tala det är hög.

Det är vanligt att barnen vi möter i skolorna säger att mormor och farfar pratar meänkieli men att mamma och pappa bara förstår. Dagens skolbarnsföräldrar har alltså inte meänkieli själv och då är det ju inte så konstigt att det inte gått vidare till deras barn.

Det börjar hända saker

Men så, likt skidåkaren som får nya krafter från några russin och lite varm saft, börjar det hända saker med meänkielin. Universitetskursen i meänkieli hade dubbelt så många sökande som platser.

Studiecirklar i meänkieli har startat på olika håll. Det är ett stort sug efter att lära sig språket bland dem som inte fick det av sina föräldrar, de som idag är unga vuxna.

På sociala medier har meänkielin tagit plats. Det är nu med stolthet man visar sitt intresse för språket och fler och fler använder det, i den utsträckning man kan. Den trötta skidåkaren får nu hejarop längs spåret och många fler är beredda att bidra med både blåbärssoppa och draghjälp i uppförsbackarna.

Uthålligt arbete

Jag tror att det är många som genom uthålligt arbete, mod och kreativitet bidragit till att ge meänkieli en ljusare framtid.

Det avgörande är att den förlorade generationen, de unga som själv inte fick språket, nu tar kampen för att återfå, bevara och föra språket vidare. En av dem är Ida Brännström, SR Meänkieli som med det trespråkiga programmet Gränslöst (meänkieli, svenska och finska) och genom sociala medier trampat upp nya stigar för meänkielin och dess framtid.

Jag både hoppas och tror att den som castar barn till Fieteri om tio år får se fler händer i luften.

- Kuka puhhuu meänkieltä?


Jag vill skicka vidare stafettpinnen till Carola Isaksson, projektledare för SVT Meänkieli och SVT Sapmi, med frågan: "Hur kan SVTs minoritetsredaktioner bli bättre på att arbeta med sociala medier?"

Idag är meänkieli ett levande språk bland de äldre, de allra flesta av sextio-plussarna i Tornedalen kan meänkieli. Men ju längre ner man kommer i åldrarna desto sämre är kunskaperna.

Det är många som förstår meänkieli, ett språk som ens föräldrar ofta talade med varandra, men tröskeln till att själv tala det är hög.

247.e602927b0367954b71afe602927b0367

10 gillar detta

Vipåtv

SVT:s interna nyhetstidning sedan 1991.

Webbadress: vipatv.svt.se

Twitter: @svt_vipatv

Adress: Vipåtv, SVT, KH-BVP

105 10 Stockholm

Kontakt

Redaktör: Charlotta Lambertz

E-post: vipatv@svt.se

Ansvarig utgivare: Sabina Rasiwala, kommunikationsdirektör