20 augusti

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Jimmy Ahlstrand
Ledarkrönikan
Jimmy Ahlstrand, Strategichef

Publicerad 3 augusti 2015 07:40

Om BBC, SVT och public service framtid

SVT:s strategichef Jimmy Ahlstrand skriver om den debatt som nu pågår om BBC:s uppdrag och framtid.

"En del svenska medieanalytiker verkar mer eller mindre tro att BBC är rökta och att debatten i princip per automatik nu kommer fortplanta sig till Sverige. Men det de glömmer är att vi till stor del redan har haft den", skriver han.

I England pågår nu Charter review, BBCs tillståndsprocess som upprepas endast var 10 år. I medierna förefaller det råda fullt krig mellan alla: Regering och opposition, BBC och de privata aktörerna. Den konservativa regeringen, säger en del, vill slakta BBC som en hämnd för en kritisk valbevakning eller av strikt ideologiska skäl. Läser man grunddokumenten ser man att det inte är så enkelt.

Det första som sker vid varje tillståndsprocess, svensk liksom brittisk, är att man fastställer vilka frågor som ska behandlas. Inte svaren. Och det är frågorna som den brittiska regeringen nu ställer.

19 frågeställningar

Det dokument man publicerat, ett s k Green Paper, utgörs av 19 frågeställningar kompletterade av argument av typen ”å ena sidan, å andra sidan”. Det är därför lätt för en kritiker att läsa in att nu ska BBC krympas och slaktas.

Men det är i princip lika omöjligt att inte läsa in flera stora segrar för BBC redan i detta dokument. TV-avgiften ska vara kvar och inom tolv månader moderniseras på ett sådant sätt att iPlayer också blir belagt med avgift. Underhållning ska vara en självklar del av uppdraget även framåt (man pekar på Strictly Come Dancing som exempel på tydlig public service).

Debatten, som i normalfallet brukar utspela sig under ett par år kommer denna gång att koncentreras. Skälet är helt enkelt att vare sig politiker eller BBC ville genomföra BBCs tillståndsprocess mitt under pågående valbevakning, och tillståndet löper ut 2016. Man kom därför igång sent och ett tillstånd måste på plats snabbare denna gång.

Vem vet var det landar

Var det landar? Vem vet. Just nu pekar inte oddsen för en radikal omläggning av BBC. BBC är enormt älskat, även av Tories väljare (BBC är faktiskt till och med mer populärt bland konservativa väljare än bland andra).

Men sannolikt kommer processen innebära några delreformer. En del kommer innebära möjligheter, en del begränsningar. En del är svåra att bedöma. Det är exempelvis tämligen tydligt att man kommer att göra om styrningen i en riktning mer lik den svenska. Detta eftersom den nuvarande styrformen med BBC Trust allmänt anses vara misslyckad. Det illustreras av att alternativet status quo i denna del inte ens finns med i grönboken.

Vilka konsekvenser en ny styrform kommer att ha för BBC visar sig sannolikt först på några års sikt.

Medieanalytiker

En del svenska medieanalytiker verkar mer eller mindre illvilligt tro att BBC är rökta och att debatten i princip per automatik nu kommer fortplanta sig till Sverige. Men det de glömmer är att vi till stor del redan har haft den.

Under den tiden som gått sedan BBCs senaste tillståndsprocess, så har vi hunnit genomföra inte mindre än tre hela tillståndsprocesser, om man räknar med den som pågick parallellt med BBCs förra, 2003-2006.

Vi har under den tiden hunnit med en public service-utredning i form av parlamentarisk kommitté, en public service-utredning i form av enskild expert, en public service-utredning i form av en grupp experter, en särskild utredning om den framtida finansieringsformen, tre särskilda propositioner om helheten i public service.

Som bonus har vi dessutom en pågående särskild utredning om public service marknadspåverkan och en om förhandsprövningens framtida utformning. Vi har granskats nästan 10 gånger för hur vi utfört helhetsuppdraget, en granskning som saknar motsvarighet i England, då organet som granskar BBC är samma som sätter planerna. Riksrevisionen har genomfört två särskilda granskningar av dels hur SVT agerar och vilka rutiner som finns vid indirekt sponsring, dels av DAB-frågan.

Helhetsöversyn

Inte minst den sistnämnda tillståndsprocessen, som slutfördes för något mer än ett år sedan, innebar en helhetsöversyn. De brittiska direktiven, som alltså ligger till grund för arbetet bygger på 19 grundläggande frågor. I de svenska direktiven var det 25, men i allt väsentligt är det samma.

Det handlar om bredd och omfattning, om inriktning, om finansiering och om styrning och uppföljning. På samma sätt som den brittiska diskussionen inleddes processen med en moderat kulturminister som lyfte fram alla frågor som skulle ses över: bredd, omfattning, finansiering.

Efter genomlysning och hörande av bland annat marknadens parter (inklusive de nu mest högljudda) fattade samtliga åtta partier i enighet beslut om villkoren för SVT fram till 2019. I detta ingår möjlighet att fortsätta utveckla våra internettjänster, ett brett uppdrag, och en uppräkning på två procent av medlen för att kunna finansiera den allmännyttiga verksamheten.

Uppdraget har moderniserats

Några särskilda punkter lyftes fram som prioriteringar som vi ska bli bättre att leverera på under tillståndsperioden. Detta är i synnerhet kulturområdet (i vid bemärkelse), tillgänglighet för funktionshindrade och utbudet på minoritetsspråk som ska utökas.

Alla dessa utredningar och riksdagsbeslut har inneburit att uppdraget stegvis har moderniserats i en jämnare takt än BBCs, som tar större steg vart tionde år. Det betyder inte att det är färdigt, för utvecklingen av världen stannar ju inte. Som exempel kan nämnas att tv-avgiften som bekant kommer behöva utredas igen inför nästa tillståndsperiod. Men det betyder att vi utvecklats i en jämnare takt.  

Skillnaderna mellan BBC och SVT

Ytterligare en sak  som kritikerna gärna glömmer är skillnaderna mellan BBC och SVT. Det mest uppenbara är storleken: BBC har 10 gånger mer resurser men i princip samma basutbud av kanaler och tjänster.

Men även på andra områden skiljer sig förhållandena radikalt. BBC får en mycket stor del av sin intäkt från kommersiella sidointäkter. I SVTs fall handlar det om några enstaka procent. BBC är betydligt mer centraliserat än SVT i sin produktion.

Vi har mer än 55 procent av produktionen utanför Stockholm. SVT har haft en betydligt öppnare inställning till produktionsbranschen och har utan några tvingande kvotkrav idag en utläggningsgrad som är högre än BBCs. Just dessa tre kärnfrågor: kommersiella intäkter, centraliserings- och utläggningsgrad är några av de saker som ska ses över. Och i den här typen av frågor är det rimligt att vänta sig förändringar, kanske mer i riktning mot den svenska modellen.

Spilla över på Sverige?

Kommer en brittisk process spilla över på Sverige? Ja, över tid. Och varje brittisk tillståndsprocess brukar leda till ett par bärande idéer som fortplantar sig in i den svenska debatten. Den senaste gav oss exempelvis förhandsprövningen, ett system helt anpassat för brittiska förhållanden men med våld och skohorn påtryckt den svenska kontexten.

Men i ökad grad tar också den brittiska debatten intryck av utvecklingen i andra länder. Som exempel kan nämnas att den tyska finansieringsmodellen med en allmän avgift lyfts fram som förstaalternativ till den nuvarande tv-avgiften. Och de förslag organisationsform som föreslås ersätta den oortodoxa BBC Trust är tämligen lika de som under de senaste två decennierna kommit på plats i de flesta nordiska och nordvästeuropeiska länder.

Fler europeiska exempel

En tes är att samma sak kommer att ske även här. I framtiden kommer vi inte enbart titta på den brittiska debatten, utan söka fler europeiska exempel.

Mellan de europeiska länderna sker ett stadigt utbyte om idéer om hur man kan modernisera och utveckla public service. Vi har idag regelbundet studiebesök och intervjuförfrågningar från inte bara andra public service-bolag utan också andra länders regleringsmyndigheter och public service-utredningar.

I den europeiska diskussionen ligger vi med vår digitala transformation långt fram. Till viss del handlar det alltså inte bara om import, utan svensk public service, som internationellt betraktas som framgångsrik, kan också i olika delar komma att gå på export.

40 gillar detta