28 juni

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Thomas Lindhé
Stafetten
Tomas Lindhé, Chef SVT Publik & Utbud

Publicerad 11 mars 2015 07:00

Mångfalden som en del av allt

Lava Selo skickade Stafettfrågan vidare till Tomas Lindhé, chef för Publik & Utbud, med frågan: "Finns det program i SVT:s utbud som riktar sig till människor med utländsk bakgrund eller hur når SVT ut till den publiken?”

Tomas svarar:

En gång i tiden hade SVT särskilda program för ämnesområdet mångfald med fokus på etnisk mångfald. 1987 premiärsändes Mosaik med fokus på mångfald och integration på det svenska språket, men också med många inslag och medverkande på andra språk.

Mosaik var också en redaktion som på olika sätt arbetade med mångfaldsfrågor i andra utvalda program och i SVT:s övriga verksamhet. Mosaik som bl a leddes av Lisa Fabre och Alexandra Pascalidou slutade sändas 2003.

Genomsyrar utbudet

Idag arbetar SVT annorlunda och strävar efter att låta mångfaldsperspektiv genomsyra hela programutbudet, i stället för att under enskilda programtitlar göra mångfald till ett eget ämnesområde.

Detta ställer höga krav på organisationen och såväl SVT som externa parter bör återkommande fråga sig om vi klarar av att spegla, granska och ge utrymme åt den mångfald och de frågor som blir en följd av det mångkulturella samhälle Sverige är.

För på ett sätt är det ju lättare att öronmärka ett antal program som får detta i ansvar, än att säga att alla program ska genomsyras av och bära ett sådant ansvar. Men SVT har sedan tiden med Mosaik sett en risk i att en ämnesmässig låsning till ett begränsat antal program också begränsar den publik som tar del av dessa program.

Utlandsfödda om SVT?

Stafettfrågan rörde en aspekt av mångfald, de med utländsk bakgrund. Vad tycker då t ex de utlandsfödda om SVT?

Några resultat från SVT:s och TNS Sifos gemensamma medieundersökningar: SVT:s program värderas på snarlikt sätt bland utlandsfödda som bland de som är födda i Sverige.

Det innebär bl a att program som Rapport, Aktuellt, Vetenskapens värld och svenskt drama som Torka aldrig tårar alla når mycket hög värdering och uppskattning, och att program som Paradise Hotel och Big Brother får mycket låg värdering oavsett i vilket land man är född.

Lägre tittande på våra program

Ser vi till användningen och tittandet på SVT:s utbud i stort, är detta lägre bland utlandsfödda avseende broadcast än för de födda i Sverige. Sett till befolkningen (9-99 år) tar drygt 80 procent del av SVT:s utbud genom traditionell TV en genomsnittlig vecka. Bland de som är födda utanför Norden är den nivån 65 procent.

Via internet används SVT ungefär i samma utsträckning bland utlandsfödda som av genomsnittet i befolkningen. Drygt 35 procent tar del av oss en genomsnittlig vecka. 

Totalt sett har SVT således en något lägre användning bland utlandsfödda, än bland de födda i Sverige.

Högt värde i samhället

Om vi ser till det värde befolkningen anser att SVT har för samhället är detta högt i populationen i stort, 4,2 på en femgradig skala. Värdet är också högt bland utlandsfödda men något lägre, 3,9.

Detta förhållande gäller även vid mätningar av det ”personliga värdet” av SVT. Skattningarna är här generellt något lägre och ytterligare något lägre bland utlandsfödda, 3,8 resp 3,6. Skillnaderna mellan grupperna är i gränslandet av felmarginalen och speglar således inte nödvändigtvis den verkliga relationen grupperna emellan.

Samtal och debatt

Fördjupande frågor visar dock på samma mönster, det vill säga att det upplevda värdet av SVT skulle kunna vara lägre bland utlandsfödda jämfört med dem som är födda i Sverige.

T ex skattar utlandsfödda SVT:s förmågor lägre än populationen i stort avseende att ”ge utrymme för många olika åsikter och perspektiv”, ”skapa samtal och debatt i samhället i stort”, ”lyssna till olika människor i samhället”, ”spegla mångfalden av människor i det svenska samhället”.

En annan kanske mindre väntad skillnad är att gruppen utlandsfödda tycker att underhållningsvärdet från SVT är lägre än vad riksgenomsnittet tycker.

TV-licensen

Sammantaget tycker utlandsfödda att TV-licensen är något mindre prisvärd än vad svenskfödda tycker. Skillnaderna är dock inte särskilt stora, men ger ändå SVT en signal om att det finns mer att utforska och försöka förbättra mot den heterogena gruppen utlandsfödda.

Detta är ett arbete som i och med utbudsstrategin mot 2016 fått förnyat fokus och ökad prioritet. Målet och uppdraget är bl a att utbudet 2016 bättre ska spegla Sveriges befolkning och då med särskilt beaktande av trosuppfattning, etnicitet, kön, ålder, sexuell läggning samt social, kulturell och geografisk hemvist.

Kreativa processer

Som en följd av detta startas därför en rad insiktsskapande och kreativa processer igång under året. Vi mätnördar på PoU kommer med intresse att stötta processerna så gott vi kan, men förstås även göra publikutvärderingar för att se om den interna utvecklingen också leder till förbättringar för publiken.

Stafettfrågan skickar jag vidare till Christer Mellstrand, vik marknadschef: "Hur ser du på SVT:s möjligheter att kunna öka kännedomen och eventuellt intresset för public service och utbudet mot utlandsfödda, unga och andra grupper som sällan är i våra kanaler och på vår webb?"

Ser vi till användningen och tittandet på SVT:s utbud i stort, är detta lägre bland utlandsfödda avseende broadcast än för de födda i Sverige. Sett till befolkningen (9-99 år) tar drygt 80 procent del av SVT:s utbud genom traditionell TV en genomsnittlig vecka. Bland de som är födda utanför Norden är den nivån 65 procent.

11 gillar detta