23 mars

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny
Karin af Klintberg

Karin af Klintberg (foto: Karl Nordlund)

Publicerad 23 februari 2016 17:26 - Uppdaterad 24 februari 2016 21:42

Årets nydanare brinner för att berätta historia

Karin af Klintberg, tv-producent och delägare i produktionsbolaget Thelma/Louise, är kvinnan bakom SVT-succéer som REA, Värsta språket, Kobra, Landet brunsås, Historieätarna och 2015 års julkalender Tusen år till julafton.

Nu har hon prisats av antikbranschen för de två sistnämnda programmen - som Årets nydanare.

Karin af Klintberg vann den 19 februari antikbranschens prestigefulla pris The Collector´s Awards i kategorin Årets nydanare för Historieätarna och julkalendern Tusen år till julafton.

Priset delades ut i samband med Antikmässan i Stockholm.

- Jättekul! Det var roligt att få ett kvitto på att det vi gjort var rätt, säger hon.

Karin af Klintberg prisades på The Collector´s Awards.

Karin af Klintberg prisades på The Collector´s Awards.

Inte en gaffel får vara fel

Efter prisutdelningen berättar Karin för Vipåtvs reporter att det ligger mycket stort researcharbete bakom varje avsnitt i både julkalendern och Historieätarna.

- Inte en gaffel, tapet eller potta får vara fel. Allt ska vara korrekt - eller fullständigt anakronistiskt. Och det härliga är att vi aldrig har fått några klagomål - utan det visar sig att veckorna av research till varje avsnitt har gett resultat.

Trodde du att julkalendern skulle bli så uppmärksammad som den blev?

- Nej, aldrig. Sverige var ju i chock att man skulle behöva lära sig något. Att det var fakta i julkalendern och inte renar, tomtar och snö. Och att man skulle ”tvingas” prata med sina barn om historien.

- Det som hände var ju att det blev den mest sedda julkalendern någonsin, och att barn ställde tusentals frågor om historien.

- Nu efteråt kan jag säga att jag känner mig väldigt stolt och glad över produktionen - och att den nådde ut som den gjorde.

Julkalendern Tusen år till julafton

Från inspelningen av julkalendern Tusen år till julafton: Erik Haag, Karin af Klintberg, regissör och producent, och Lotta Lundgren. Barnen från vänster: Sabina Walldin, Elma Thomhave, Sigrid Johnson, Morris Berglund-Andreassen och Oliver Hellman Kristensson. (foto: Christine Olsson/TT)

Vad fick ni för reaktioner från barnen?

- Barnen var mycket mindre kritiska än de vuxna. Många som vi haft kontakt med har varit väldigt nyfikna, vetgiriga och velat veta mer. Många har också berättat att de känt gemenskap när de tittat tillsammans med de vuxna.

- Jag har inget emot tomtar och snö, men jag tycker att ett av julens viktigaste budskap är gemenskap - och det skapade faktiskt julkalendern!

Används materialet i skolan?

- Ja jättemycket. Både Historieätarna och julkalendern används mycket i skolan. Historieätarna var ju en serie för vuxna, men det visade sig att jättemånga barn såg programmen - och julkalendern var en serie för barn, som väldigt många vuxna tittade på.

Spelar in ny säsong

Blir det någon nytt historieprogram för barn?

- Jag kan inte svara på det, men snart blir det en tredje säsong av Historieätarna. Vi ska göra sex nya epoker som sänds i SVT under senhösten. Om två veckor börjar vi spela in 1600-talet och det ska bli jätteroligt.

Vilka epoker handlar det om nu?

- Nu ska vi först dyka in i drottning Hedvig Eleonoras tid i slutet av 1600- och början av 1700-talet. Hon överlevde tre kungar; Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII, så istället för att titta på de tre kungarna kommer vi att titta på epoken utifrån henne, vilket ska bli väldigt spännande.

- Sedan kommer vi att leva i gustaviansk tid, i industrialismen på 1800-talet, dyka in i 1950-talet och 1990-talet - och en epok som vi fortfarande knådar på.

Historieätarna vann Kristallen 2013 i kategorin Årets livsstilsprogram

Historieätarna vann Kristallen 2013 i kategorin Årets livsstilsprogram. (foto: Foto: Anders Wiklund/TT)

Är det något annat historieprogram på gång?

- Ja, vi görett program med Fredrik Lindström som heter ”Tänk om” och som sänds senare i vår. Det handlar om fyra historiska sliding doors. Vad skulle ha hänt om... - och så tittar vi på fyra vägskäl i Sveriges historia.

Vilka är vägskälen?

- Vad skulle ha hänt i mitten av 1600-talet om vi inte fått Skåne? Och i början av 1800-talet, vad skulle ha hänt om vi inte hade förlorat Finland. Eller hur skulle Sverige sett ut idag om vi inte hade haft någon adel?

- I sista programmet tittar vi på hur skulle Sverige skulle ha sett ut om vi inte hade haft du-reformen i slutet av 1960-talet.

Marika Ireblad

12 gillar detta