23 januari

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny

Under direktsändningarna krävs det stort fokus av textarna som lyssnar och skriver samtidigt med en snitthastighet på runt 500-600 tecken per minut. Foto: Charlotta Lambertz

Publicerad 19 december 2018 10:18 - Uppdaterad 18 januari 2019 16:36

”Det är verkligen inte bara att skriva”

En viktig del av SVT:s arbete när det gäller tillgänglighet är textning. Allt förproducerat material i broadcast ska textas och 65 procent av direktsändningarna. Under direktsändningarna krävs det stort fokus av textarna som lyssnar och skriver samtidigt med en snitthastighet på runt 500-600 tecken per minut.

– Man får lyssna och skriva samtidigt. Det går heller inte alltid att skriva allting ordagrant utan man måste skriva om talspråket till skriftspråk. Sedan har man bara 37 tecken på sig på varje textrad och två rader måste ligga kvar 5–6 sekunder för att tittaren ska hinna läsa. Det är verkligen inte bara att skriva, det gäller att vara snabbtänkt och ha ett stort synonymförråd, säger Johanna Arnwald, direkttextare på SVT Språk & Tillgänglighet.

Direkttextarna arbetar på olika pass: morgon-, dag- och kväll för att täcka in en stor del av dygnet. När det gäller nyhetssändningar så förbereds det som går, där till exempel ”påor” och telegram kan textas automatiskt genom att mata in manuset från INews. Men i själva direktsändningen görs textningen också direkt.

– Att direkttexta är ett väldigt intensivt jobb och är det längre sändningar, till exempel en debatt i riksdagen, så byter vi av varandra i 10–15-minuterspass. Det svåraste är när människor pratar från manus då finns det inga naturliga uppehåll som i ett vanligt samtal, säger Emanuel Forslund, direkttextare på SVT Språk & Tillgänglighet.

Emanuel Forslund och Johanna Arnwald jobbar som direkttextare på SVT Språk & Tillgänglighet. Foto: Charlotta Lambertz

Särskilda tangentbord

Till hjälp har textarna ett särskilt tangentbord som heter Velotype. Uppbyggnaden skiljer sig från ett vanligt tangentbord och istället för att skriva bokstäver så skriver man stavelser. Vokalerna sitter i mitten på tangentbordet och konsonanterna längs sidan. Höger och vänster halva är likadana, fast spegelvända. När man skriver gör man nerslag på flera tangenter samtidigt och där tangentbordet själv förstår den logiska ordningen i språket.

Direkttextarna använder ett särskilt tangentbord där man istället för att skriva bokstäver skriver stavelser. I mitten på tangentbordet sitter vokalerna och konsonanterna längs sidan. Höger och vänster halva är likadana, fast spegelvända. Man gör nerslag på flera tangenter samtidigt och tangentbordet förstår själv den logiska ordningen i språket. Foto: Charlotta Lambertz

– Ett typiskt exempel är att du kan skriva landet Schweiz på ett enda nerslag. De flesta som arbetar med direkttextning skriver på Velotype och snitthastigheten när vi jobbar brukar ligga på 500 tecken i minuten. Numer har vi även några så kallade Qwerty-textare som skriver på vanliga tangentbord, namnet kommer efter ordningen på bokstäverna längst upp till vänster, säger Karina Berg Johansson gruppchef för direkttextning på SVT Språk och Tillgänglighet.

De som jobbar med textning har lite olika utbildningsbakgrund eller arbetslivserfarenhet, men gemensamt är ett intresse och känsla för språk. Några år har SVT haft samarbete med Södertörns högskola som haft utbildning för hur man arbetar med textning och Velotype.

Karina Berg Johansson, gruppchef för direkttextning på SVT Språk och Tillgänglighet. Foto: Charlotta Lambertz

Allt förproducerat textas

Enligt sändningstillståndet ska allt det förproducerade utbudet i broadcast vara textat vilket motsvarar ungefär 17 000 timmar per år inklusive repriser. När det gäller direktsändningar i broadcast ska minst 65 procent av utbudet vara textat, vilket är 3 250 timmar av sammanlagt 5 000 direktsända timmar per år. Den siffran ska höjas med 5 procent under nästa år.

– Vårt uppdrag är att texta för hörselskadade, men många andra grupper använder också text, till exempel personer som lär sig svenska, säger Karina Berg Johansson.

Idag finns 24 tjänster som arbetar med textning och direkttextning och ibland tar man in extra hjälp. En del av arbetet läggs även utanför huset.

– Generellt sett kan man säga att det som är mer bråttom gör vi här i huset, medan det som vi har lite längre framförhållning på kan göras utanför. Nyheterna är basen och vi gör även mycket för SVT Forum. Ibland fokuserar vi på vissa program, som till exempel Vinterstudion, Nobel, Musikhjälpen eller Melodifestivalen, säger Karina Berg Johansson.

Direkttextarna sitter vid ”nyhetshavet” på nyhetsredaktionen i Stockholm.

Utöver att texta svenskt tal översätts och textas tal från andra språk i hela SVT:s utbud - allt från hela program till inslag och klipp.

– Ja, SVT översätter från världens alla språk, en stor del kompetens har vi i huset, men vi har också avtal med externa leverantörer som anlitar översättare och tolkar, säger Anna Zettersten, avdelningschef Språk & Tillgänglighet.

Fakta:

Svensktextning - förproducerat

Kravet i sändningstillståndet är att 100 procent av det förproducerade utbudet i broadcast ska vara textat. På ett år publicerar SVT ca 17 000 förproducerade timmar inklusive repriser, och allt svenskt tal textas. Svensktextningen i broadcast väljer man in via texttv-sidan 199 på fjärrkontrollen, och i Play när man klickar på T/bildrutan med textrader i bildens nederkant när man startat videon.

Direkttextning

I sändningstillståndet finns separat krav på att det direktsända utbudet ska textas. Under ett år publicerar SVT ca 5 000 timmar direktsänt material i broadcast, och 65 procent av det utbudet ska vara textat.

Översättning

SVT översätter från alla världens språk. Program, inslag, klipp; nyheter, sport, kultur, långfilm, fiktion, dokumentär och allt annat - SVT Språk & Tillgänglighet ansvarar för all översättning från alla språk, i hela utbudet, till alla plattformar. Översättning publiceras med text som kan ses av hela publiken, så kallad öppen text.

Charlotta Lambertz

11 gillar detta

Vipåtv

SVT:s interna nyhetstidning sedan 1991.

Webbadress: vipatv.svt.se

Twitter: @svt_vipatv

Adress: Vipåtv, SVT, KH-BVP

105 10 Stockholm

Kontakt

Redaktör: Charlotta Lambertz

E-post: vipatv@svt.se

Ansvarig utgivare: Sabina Rasiwala, kommunikationsdirektör