12 december

| Interntidning för Sveriges Television

  • Meny

Foto: Claudio Bresciani/TT

Publicerad 27 november 2018 09:42 - Uppdaterad 4 december 2018 10:21

Ett år efter #metoo

Frågor som rör sexuellt gränsöverskridande beteenden är inte längre på allas läppar. Trots det fortsätter SVT:s arbete, men nu handlar det lika mycket om att minimera alla typer av kränkningar.

– Vi får inte lura oss att tro att #metoo gav oss en livslång vaccinering, säger Sabina Rasiwala, HR- och kommunikationschef på SVT.

Sabina Rasiwala, HR- och kommunikationschef på SVT. Foto: Janne Danielsson/SVT

Att SVT skulle vara förskonade från trakasserier, kränkningar och sexuella övergrepp var det kanske ingen som föreställde sig när #metoo blev det dominerande samtalsämnet förra hösten.

Men SVT klarade sig ändå förhållandevis bra i den offentliga debatten. Det var ingen slump, menar företrädare från både företag, fack och redaktioner. Möjligen hade man en gnutta tur med timingen.

Allt, nåja kanske inte riktigt allt, började när det kom en ny föreskrift om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på svenska arbetsplatser i mars 2016. Den fick SVT att börja fundera på hur företaget skulle kunna arbeta mer effektivt med den egna arbetsmiljön, inte minst för att hantera olika typer av kränkningar. Att förtydliga vem man vänder sig till, vad som sen händer, hur processen exakt går till och att en anmälan alltid hanteras. Att arbeta utifrån säkerställda fakta, att den som utreder upplevs oberoende, var transparens måste finnas och hur sekretess säkerställs.

Det fanns i och för sig redan rader av dokument och rutiner i ämnet, men de var spretigt skrivna.

SVT valde därför att samla ihop allt till en policy/rutin som skulle gälla alla typer av oönskade beteenden. Portalorden i den blev; säg ifrån och säg till.

Med det menar SVT att det är viktigt att medarbetare försöker säga ifrån när de hamnar i en situation som de upplever som kränkande. Räcker inte det gäller det att ta hjälp av sin chef eller HR. Man kan alltid ta stöd av facket eller arbetsmiljöombud men det är viktigt att vända sig till arbetsgivaren som har ansvaret och både kan och ska göra något åt det.

Kristina Rheyneuclaudes.

SVT lanserade ”Nolltolerans mot kränkande beteenden – Säg ifrån! Säg till!” i mars 2017 i samband med att SVT sände ”Morgans mission”, en serie om vuxenmobbning på jobbet.

– HR och Annika Lövström som är chef i Malmö fick hjälp av redaktionen för ”Morgans mission” och tog fram en workshop som testades bland anställda på SVT i Malmö. Reaktionerna blev positiva och vi erbjöd resten av företaget att under ett par timmar kunna få reflektera över hur vi är mot varandra, hur vi kan motverka kränkande beteenden och landa i gemensamma spelregler. Workshopen var också ett bra sätt att se till att alla känner till SVT:s rutin om nolltolerans mot kränkande beteenden, och vad som händer när man säger till, säger Kristina Rheyneuclaudes, arbetsmiljöspecialist på SVT.

Hösten 2017

Så kom hösten 2017. #metoo briserade och en lång rad kvinnor berättade för första gången öppet om sexuella kränkningar och övergrepp.

– Tack vare att vi hade ett pågående arbete kring oönskade beteenden hade vi en ledstång att hålla oss under den här perioden. Det var tufft men jag upplever att vi hade förmågan att ta hand om de berättelser som gällde oss, säger Sabina Rasiwala, HR- och kommunikationschef på SVT.

Hon menar även att SVT genom det policyarbete som genomförts och de workshops har hållits nu har bra förutsättningar att ta hand om nya anmälningar om oönskade beteenden.

Gun Karlsson, ordf. Unionen på SVT.

Hon får medhåll från Gun Karlsson, ordförande för Unionen på SVT, och från Hanna Nyberg, ordförande för journalistklubben på SVT.

– Metoo bidrog att frågor om sexuella övergrepp kom upp till ytan. Att de blev så många kan bero på att de drabbade tidigare hade haft en känsla av att deras upplevelser inte hade tagits på allvar, säger Gun Karlsson.

Trots det är frågor om gränsöverskridande beteenden inte lika heta som för ett år sedan, menar Gun Karlsson.

– De är inte borta och i de fall vi får in rapporter vet vi vad vi ska göra. Vi är betydligt bättre rustade nu jämfört med för ett par år sedan.

Hanna Nyberg håller med, och förtydligar.

– Det arbete som hade påbörjats innan #metoo var avgörande för att både facket och företaget skulle klara den anstormning av berättelser om både nyare och äldre övergrepp som välde fram.

Hanna Nyberg, ordförande för journalistklubben på SVT. Foto: Jonas Ohlsson

Däremot är hon inte helt nöjd med hur frågorna hanteras av SVT idag. Framförallt anser hon att företaget är för rädd att efterleva den policy som finns där nolltolerans är en grund.

– Chefer måste få tillräcklig utbildning i arbetsmiljö för att inte vara rädda för att hantera berättelser när de kommer fram. Idag kan man säga nej till utbildningen i arbetsmiljö och det är inte rätt. Det krävs en större vana att hantera den här typen av problem innan vi blir mer säkra på vad vi ska göra i olika situationer.

Hanna Nyberg trycker även på vikten av att den som känner sig utsatt för något obehagligt måste våga sätta ner foten.

– Det är viktigt. Till skillnad från vid grova fysiska övergrepp eller våldtäkter har man som enskild ett ansvara att tydligt signalera att man känner sig kränkt. Idag har många den styrkan, och det är helt klart #metoo förtjänst. Diskussionerna har även bidragit till att vi kvinnor har blivit bättre på att stärka varandra.

Annika Lövström, gruppchef för produktion i Malmö. Foto: Claes Wemar

Aktiva i Malmö

Även ute på redaktioner och produktionsorter har #metoo fått effekter. Bland annat eftersom SVT:s vd Hanna Stjärne under hösten 2017 beslutade att den workshop som hade tagits fram och som var tänkt att vara frivillig nu blev obligatorisk för alla anställda.

En ort där man har varit mycket aktiv är Malmö. En förklaring till det är att de var med och tog fram det utbildningsmaterial som sedan har använts inom hela företaget.

– Att vi redan hade haft ett antal workshops när #metoo blev ett allmänt begrepp gjorde att vi hade byggt upp ett förtroende som hjälpte oss att hantera den nya situationen. Har man ingen vana att prata om hur man har det på jobbet är det inte så lätt att komma igång när det blåser upp till storm, säger Annika Lövström, gruppchef för produktion i Malmö.

Under året som har gått har Annika märkt att fler kommer till henne och pratar om sina upplevelser. Men sällan för att anmäla ett övergrepp, mer för att få ventilera en upplevelse som kan ha varit obehaglig.

– Det gör att tonen och atmosfären är mer öppen än tidigare.

Den allmänna meningen i Malmö är, menar Annika Lövström, att det har varit bra att få prata om olika typer av kränkningar. Och att man gjort det under workshopparna har fått göra det med personer från olika avdelningar.

– Vi valde att ha blandade grupper eftersom vi tror att det är lättare att börja prata om känsliga saker om man inte gör det med personer som man arbetar ihop med varje dag. Hade vi gjort det hade spänningar som finns i de flesta arbetsgrupp förmodligen gjort det svårare att för öppenhjärtiga samtal.

Hon betonar, som alla andra som är intervjuade i den här artikeln, att nu är det dags att gå vidare. Bland annat vill hon fortsätta med workshoppar.

– Jag vill att vi ska arbeta mer med tillit. Det är både nödvändigt och möjligt, och vi blir modigare och modigare ju mer vi pratar med varandra.

Anette Helenius, projektledare för Melodifestivalen. Foto: Anders Strömquist/SVT

Melodifestivalen

En redaktion som har sina speciella svårigheter är Melodifestivalen. Mest av allt eftersom produktionen samlar personer från många olika bolag, arbetet är hårt och resorna många. En perfekt grogrund för att skapa den stämning som ibland kallas för ”rå men hjärtlig”.

– Ibland har jargongen inom delar av produktionen inte varit helt rumsren. Det är något som vi har försökt ta itu med länge utan att riktigt lyckas. Men om vi ska fortsätta att vara Sveriges största underhållningsprogram måste vi vara lika bra framför som bakom kameran, säger Anette Helenius, projektledare för Melodifestivalen.

För att få till diskussioner om förhållningssätt var svårt innan #metoo, hävdar hon. Efter blev det en självklarhet.

– Plötsligt kunde vi lyfta på locket för alla typer av oönskade beteenden.

För att få det att fungera har Anette Helenius anpassat den workshop som SVT tagit fram för att den bättre ska passa för Melodifestivalens speciella förutsättningar.

– Jag har även bjudit in både formella och informella ledare från de produktionsbolag som vi samarbetar med. På så sätt har vi kommit en bra bit på väg, men inte i mål. Efter förra årets festival fick alla medarbetare svara på en enkät om hur de upplevt arbetet. Den visade att allt inte är perfekt och därför kommer vi att fortsätta att lyfta de här frågorna och göra det med ett långsiktigt perspektiv.

Melodifestivalen har även tagit fram en egen handlingsplan för hur de ska agera om någon anmäler en kränkning eller ett övergrepp. En grundtanke är att rapporter ska hållas i en så snäv krets som möjligt, och att samma rutiner gäller oberoende av vilket bolag som de inblandade personerna tillhör.

– Även om det kan vara subjektivt vad en kränkning är menar jag att vi ska vara tacksamma att de här frågorna har lyfts. Det gör det lättare för oss att få till den arbetsmiljö vi vill ha.

Information till alla nyanställda

Enligt Sabina Rasiwala, SVT:s HR och kommunikationschef, får alla nyanställda inom SVT i sin introduktion information om företagets syn på övergrepp och kränkningar.

– Men vi måste se till att det här inte blir en genusfråga. Det finns självklart maktstrukturer kring sexualitet som är manliga. Men när det gäller kränkningar ser vi att kvinnor och män kan vara både offer och förövare eller tyst se på. För att komma till rätta med detta måste vi våga prata med varandra, våga säga ifrån och säga till, avslutar hon.

Per Westergård

2 gillar detta

Vipåtv

SVT:s interna nyhetstidning sedan 1991.

Webbadress: vipatv.svt.se

Twitter: @svt_vipatv

Adress: Vipåtv, SVT, KH-BVP

105 10 Stockholm

Kontakt

Redaktör: Charlotta Lambertz

E-post: vipatv@svt.se

Ansvarig utgivare: Sabina Rasiwala, kommunikationsdirektör